Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

En husgrund på Öland berättar.

Inlagt 18 februari 2009 av Karl-Oskar Erlandsson i Arkeologi

Strax utanför Gärdslösa kyrka på Öland ligger en gammal husgrund; Gärdslösa gilleshus, som nu, 18 år efter att den undersökts äntligen berättar om dess historia. Under två säsonger 1990 och 1991 undersöktes en husgrund som ligger precis intill kyrkogårdsmuren nordväst om Gärdslösa kyrka på Öland. Undersökningen var ett samarbete mellan länsmuseet och Gärdslösa hembygdsförening och syftet var att få reda på vad husgrunden egentligen representerade och hur gammal den var. Tyvärr kom undersökningarna inte att avrapporteras – förrän nu.Sagt och gjort. I början av 1990-talet söktes tillstånd och beslut togs och sedan började arbetet. Undersökningen företogs framförallt innanför husets murar och där grävdes 4 rutor intill respektive gavel. Husgrunden är tämligen stor och mäter ca 25 x 8 meter. Steg för steg och lager för lager grävde man sig ner genom husets historia. Föremålen som hittades verkar inte ha varit så många men lite blev det i alla fall. Man hittade spik, hästskosömmar, öglor, kritpipor, mynt och massvis av djurben. Djurbenen som framförallt bestod av skalkarna dvs de minst köttiga delarna härrör från lamm, gris. Nöt, fågel och fisk. Till största delen utgör resterna benen efter ungdjur, inga fullvuxna djur. Materialet domineras av fågel och fisk. Bland fåglarna finns både tamhöns och tupp men även fasan, rapphöna, and och ejder. Bland fiskarterna kan nämnas lax, torsk, gädda och sik.Det verkar som om huset använts både som middagslokal men kanske också för slakt. Mynten var spännande. Totalt hittade man 6 mynt vilka sprider sig i tid från 1448 till slutet av 1500-talet. Mynten bestod av:1. Kristian I. 1448-1481. 2. Sten Sture d.ä. 1470-1497-1501-1503Penning (brakteat). 3. Sten Sture d.y. 1512-1520Stockholm. ½ örtug 4. Kristian II 1513-1523Malmö. Skilling (klipping) 5. Johan III. 1568-1592, Fyrk. 6. Sören Norrby. Skilling Mynten ger sannolikt en god bild av husets användningstid. Vid rapporskrivandet hittade jag också information om att det från Gärdslösa socken finns ett bevarat dokument från omkring 1420 som namnger en rad personer tex kyrkoherden i Gärdslösa (som första namn), prosten i Runsten, andra öländska präster, klosterbröder och lågfrälse män, sammanlagt 36 namn, och detta avser troligen ett gille i Gärdslösa. Här kan man verkligen prata om att arkeologin blir levande.Med denna bakgrund verkar det troligt att gilleshuset uppförts i början av 1400-talet och sedan använts under ca 200 år.På 1630-talet åkte en man vid namn Rhezelius omkring och avbildade öländska kyrkor. Så även Gärdslösa kyrka men tack vare att gilleshuset låg så nära kyrkan så blev även det avbildat. På teckningen syns huset som en ruin till vänster om kyrkan. Taket är borta men väggarna står fortfarande uppe. Huset har således övergivits antingen i slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet.Det tog nästan 20 år innan de spännande resultaten äntligen blev rapporterade!Nicholas Nilsson KLM


Kommentarer


Anonym 2009-02-26 17:04
Hej på dej Nicholas!Inget att be om ursäkt för bara roligt. Rune den Runde inträder härmed på cenen.


Kalmar läns museum - Arkeologiska enheten 2009-02-26 15:16
Hej Rune!Jag ber om ursäkt för min felskrivning av ditt namn, jag får skylla på ett slintande finger.VänligenNicholas Nilsson KLM


Anonym 2009-02-25 18:51
Javisst är det intressant, kan ju vara så att någon i framtiden kan hitta kopplingar därifrån till vårt idag så härliga skattesystem liksom vårt i dag grovmaskiga sociala skyddsnät. En liten kul iaktagelse kring mitt namn, kanske går jag till den arkeologiska eftervärlden under namnet Rune den Runde:):)


Kalmar läns museum - Arkeologiska enheten 2009-02-23 17:07
En lien återknytning till Rundes inlägg om mynt och Olof Skötkonung. Enligt vad jag fått veta så är just Sköt i skötkonung något av en öppen fråga. Benämningen finns uppenbaligen i dokument som är nedtecknade långt efter Olof själv gick ur tiden. Den troligste betydelsen skulle dock vara att sköte går tillbaka på ordet skatt vilket då skulle ge honom namnet Olof Skattkonung. Ved det skulle betyda år dock inte heller klarlagt så det hela är höljt i ett forntidens töcken. Men intressant är det!Nicholas Nilsson


Kalmar läns museum - Arkeologiska enheten 2009-02-23 12:49
Hej Rune!Din fråga satte mig på pottan får jag nog säga. Om just denna fråga känner jag till för lite för att kunna uttala ming. Jag har dock vidarebefordrat frågan och kan kanske återkomma med ett bättre inlägg. Tack för att du kommenterar och är intreserad.Nicholas NilssoN, KLM.


Kalmar läns museum - Arkeologiska enheten 2009-02-23 09:13
När det gäller prägling på mynten så har vissa årtal medan andra endast har text eller bild. Står det årtal är det ju lätt att veta vad de skall hänföras till för kung medans i de övriga fallen krävs det att man har koll på vilka mynt som präglats vid vilket tillfäle och för vilken kung. Ett pusselarbete som numismatiker är duktiga på.


Anonym 2009-02-20 00:09
Tack för svaret, då förstår jag!De där mynten: vad står det på dem? Och har de årtal eller går det att säga på annat sätt när de är präglade?Felicia


Anonym 2009-02-19 22:14
Mynt är trevliga tingestar! Förr eller senare kommer man till Olof Skötkonung. Ordet sköte har översatts från engelskans sceat som står för livmoder eller skatt. Hur ser ni på sceattas som inte minst hittats vid Ribe, en omgärdad handels och marknads "stad". Finns här ett beskattningssystem som ger båda översättnignarna betydelse på så sätt att man betalade skatt för att få inträda i den skyddande "livmodern" Ribe för att i fred kunna bedriva handel?Rune


Kalmar läns museum - Arkeologiska enheten 2009-02-19 11:39
Svar till frågan om det svenska monetära systemet.Det svenska monetära systemet är en komplex hjistoria och jag kan tipsa om lite litteratur i ämnet. Det finns säkert annan litteratur som kan vara mer övergripande men dessa har jag använt. Klackenberg. H. 1992. Moneta nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. Lund.Jonsson. K. 1998. Myntfynden från Eketorps fornborg.Eketorp III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm. Jonsson. K. 2008. Myntfynden från Gråborg och Sankt Knuts kapell. Gråborg på Öland. Om en borg, ett kapell och en by. Stockholm.Lycka till!Nicholas Nilsson, KLM


Anonym 2009-02-19 09:16
Hej Felicia!Gillen var sammanslutningar av olika slag, det kunde vara köpmän, hantverkare, präset el dyl. Gillen bildades under medeltid och finns faktiskt omnämnda på runstenar från 1000-talet. Deras syfte var att skapa sammanhållning och solidaritet mellan medlemmarna samt att ge inbördes hjälp i nödsituationer. Nicholas Nilsson. KLM.


Anonym 2009-02-19 08:06
HejIntressant med mynten, eftersom jag själv har ett visst intresse för numismatik och samlar en del skulle det vara bra med lite mer om information om det "svenska" monetära systemen.


Anonym 2009-02-18 23:19
Vad innebär ett gille?Felicia


Kommentera


BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire