27 okt 2012

Fler prover på gång

Av Karl-Oskar Erlandsson 2010-02-12

För nästan ett år sedan grävdes skelettet av en man fram på Kalmar slotts yttre borggård. Inte nog med att den döde hade skändats och kroppen blivit begravd på mage. 14C-dateringar visade också att mannen hade ändat sitt liv så tidigt som på 1200-talet. Kvarlevorna undersöktes i och med de intressanta resultaten ännu mer ingående och det hela mynnade ut i en utställning på Kalmar läns museum. Mannen har dock inte vilat ensam under borggården och nya prover har nu skickats till Tandemlaboratoriet i Uppsala.Skallen av individ funnen i sydvästra förborgen.Vi fick fram flera intressanta ledtrådar till mannens liv utifrån de resultat som prover och analyser av 1200-talsmannens kvarlevor gav. Fler svar skapar dock ännu fler frågor. Osteologerna kunde se att mannen levt ett slitsamt och kort liv, men vad han haft för yrke, vad hade han dött av och vad hade han gjort för att omvärlden ansåg att han skulle skändas ända in i döden? Hade mannen varit en krigare? Hade han stupat vid ett bortglömt slag och sedan vräkts ned i jorden? En av teorierna som vi har arbetat med är att han har varit träl. Vid tiden för hans begravning var ännu inte träldomen avskaffad i Sverige och det är just under 1200-talet som man tror att Kalmar slott byggdes om från en kastal till ett slott med höga murar och torn. Ett arbete som krävt enorma uppoffringar i form pengar, manskap och andra resurser. Det var inte bara i Kalmar det byggdes, vi behöver inte fara längre än snett över Kalmarsund och upp till Borgholm förrän vi kommer till nästa magnifika byggprojekt, Borgholms slott. Lägg sedan till andra borgar och slott som byggdes vid tiden och man inser snart vilka enorma summor som byggandet förorsakat kungamakten. Detta dessutom över de normala kostnader som skötseln av ett kungarike krävt. En förklaring till hur ekonomin har gått ihop sig kan vara att man använt gratis arbetskraft i form av ofria trälar. Benen som hittades 1932.Än vet vi dock inte mannens sysselsättning. Vad vi däremot vet är att mannen inte legat ensam. Skelettet som Cecilia Ring hittade i februari förra året fick stor uppmärksamhet, vad som däremot inte fångade lika mycket rampljus är fyndet av fler individer i samma schakt som mannen. Dessa är inte lika intakta, men kan likväl ge mer information om vilka de är och varför de blivit begravda i ovigd jord. En undersökning av tidigare utgrävningar på Kalmar slott avslöjar dessutom ytterligare ett tiotal individer som har hittats i slottets jord. Två av dessa individer har legat i magasinet här på museet och dessa har plockats fram och paketerats för att sändas iväg på provtagning i Uppsala. Den ena hittades under en utgrävning av Britt-Marie Hammarskiöld 1969 i den sydvästligaste delen av yttre borggården och den andre hittades redan 1932 under en av Martin Olssons undersökningar. De prover som nu ska tas är 14C-dateringar för att ta reda på om de är samtida med 1200-talsmannen. Det finns kulturlager från Slottsholmen som är äldre än kastalen och troligen daterar sig till 1100-talet. I teorin skulle någon av de andra personerna kunnat ha begravts redan vid den tiden. Kalmar slott har också varit med om flertalet belägringar fram till och med Kalmarkriget 1611-1613 och det finns en möjlighet att någon av de döda har dött inne i slottet under en sådan belägring och därmed fått sin begravning på borggården istället. Nu återstår bara att vänta och gissa hur gamla benen är. Under tiden kan man med fördel gå in och läsa vad som skrivits tidigare om 1200-talsmannen.Karl-Oskar Erlandsson, Kalmar läns museum