27 okt 2012

Fornlämningar i blåsväder

Av Ludvig Papmehl-Dufay 2009-08-10

Inte allt som vi sysslar med på arkeologienheten handlar om att gräva. I samband med större exploateringsprojekt, exempelvis vindkraftsetableringar, gör vi ibland kulturhistoriska utredningar av specifika områden i syfte att sammanställa den kända fornlämningsförekomsten och utvärdera den planerade exploateringens inverkan på kulturmiljön.Nyligen har jag och en kollega på uppdrag av Eolus Vind AB sammanställt en sådan rapport för ett område beläget mellan byarna Björnhovda och Törnbotten på västra Öland. Rapporten kan man läsa i sin helhet här. I området finns planer på att uppföra tre vindkraftverk, och utredningen syftar till att ge en första inblick i hur etableringen kommer att påverka kulturhistoriska lämningar inom området. I det här skedet har vi alltså inte satt spaden i jorden, utan enbart ställt samman den information som finns tillgänglig och presenterat en utvärdering om de arkeologiska och kulturhistoriska lämningar som finns inom området samt hur dessa kan komma att påverkas av den planerade exploateringen. Skulle vindkraftsetableringen i Björnhovda/Törnbotten bli verklighet är det troligt att ytterligare arkeologiska insatser, då med hjälp av grävmaskin och skärslev istället för penna, blir aktuella. Inför sådana insatser är det alltid Länsstyrelsen som fattar beslut och ger tillstånd.Björnhovdaskatten och Torslundaplåtarna, två arkeologiska kändisar från Öland. Foto Statens Historiska Museum. Björnhovdabygden är ett extremt intressant område arkeologiskt sett. Här har några av Ölands mest berömda fornfynd påträffats, bland annat Ölands näst största skatt av Romerska guldmynt från 400-talet (den så kallade Björnhovda-skatten) och de så kallade Torslundaplåtarna. De sistnämnda är fyra bronspatriser som har använts under Vendeltid (ca 550-750 e Kr) för att framställa figurförsedda bronsbleck som varit fästa på prakthjälmar. Torslundaplåtarna är berömda inte minst för att hjälmar med närmast identiska figurer har hittats i flera kungliga gravar från samma tid, bland annat i Uppland och i Sutton Hoo i England. I slutet av 1960-talet genomförde arkeologen Ulf-Erik Hagberg utgrävningar på fyndplatsen för Torslundaplåtarna, som faktiskt är belägen inom planområdet för vindkraftsetableringen, och han kunde bland mycket annat identifiera omfattande bebyggelselämningar från Romersk järnålder och Folkvandringstid, omkring 1-550 e Kr.Förutom dessa fantastiska fynd har inom området även ett stort antal stenåldersfynd hittats, och det är troligt att relativt omfattande spår finns kvar under mark efter stenåldersboplatser på flera ställen inom området. Både stenåldersboplatserna och de ovan nämnda järnålderslämningarna är dock sådana fornlämningar som inte syns ovan mark, och som har sitt största värde i den vetenskapliga kunskapspotential som de besitter och som kan utnyttjas genom exempelvis en utgrävning. Några fornlämningar med stort upplevelsevärde, exempelvis välbevarade gravfält eller gårdsmiljöer med synliga husgrunder, finns inte bevarat inom området. Vår bedömning är därför att vindkraftsetableringens påverkan på kulturmiljön inom området framförallt ligger i de markingrepp som måste till för själva vindkraftverken och för de tillfartsvägar som måste anläggas i anslutning till dessa. Här finns stor risk att fornlämningar under mark berörs, och utgrävningar kan således bli aktuella. Om och när så sker återstår att se. Ludvig Papmehl-Dufay, KLM