Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

Från klarhet till klarhet i Prästhag!

Inlagt 26 juni 2009 av Ludvig Papmehl-Dufay i Arkeologi
Den andra av totalt tre utgrävningsveckor i Prästhag är till ända, och vi kan trötta och solbrända nöjt konstatera att resultaten hittills är mycket goda. Spåren efter den medeltida bebyggelsen avtecknar sig tydligt som mörka fläckar mot den ljusa sanden, och det allt mer rikliga och varierade fyndmaterialet ger oss nya ledtrådar till platsens datering, sociala ställning och förhållande till sin omgivning.Vi har hittills undersökt lämningarna efter 5 hus, och ytterligare några är på väg. Husen består idag av inte så mycket mer än mörka fläckar som utgör rester efter nedgrävda stolpar. Dessa stolphål bildar mönster, som gör att vi kan få en bild av husens utseende, storlek och konstruktion. Det största huset som vi hittat, och som vi tolkar som bostadshus och huvudbyggnad på gården, mäter 21 x 5 m och har troligen bestått av åtminstone tre olika rum. Själva huskonstruktionen är av en typ som inte tidigare undersökts på Öland, och som bygger på att väggarna är takbärande. Hus av denna typ kallas för enskeppiga hus. Under den föregående perioden, järnåldern, är det vanligaste istället att taket burits upp av parstälda stolpar inne i själva huset, och att väggarna varit av en enklare och inte lika bastant konstruktion. Hus av den typen kallas för treskeppiga hus.Planritning av lämningarna efter det största huset i Prästhag. De svarta ringarna visar stolphål och andra mörkfärgningar i marken, och den röda rektangeln visar var husets ytterväggar gått.Lämningar efter medeltida hus må vara spännande och intressant, men det är inte allt. Vi har också hittat flera brunnar alldeles i närheten av husen, och dessutom ett stycke bort ett område med omfattande spår efter någon typ av verksamhet som vi inte riktigt har kunnat sätta fingret på ännu. Ledtrådarna som vi brottas med är bland annat stora svarta gropar, vissa lerklädda i botten och andra med ett lerlock i ytan, de flesta sotiga och rika på träkol, några med mycket stora mängder ben från fisk och boskap, och i flera fall även hela och trasiga redskap och föremål med koppling till olika typer av hantverk samt personliga tillhörigheter. Flera av groparna tycks ha haft en funktion som har med mathantering att göra, kanske någon typ av fiskberedning. Andra gropar saknar nästan helt ben i sin fyllning, och har kanske fungerat som någon sorts ugn.Några tiotal meter nordväst om det största huset finns ett område med stora svarta gropar, vilken funktion de haft är en fråga som vi brottas med än så länge.Genom undersökningen av de svarta groparna har vi börjat få fram ett ganska omfattande fyndmaterial, vilket är av mycket stor betydelse för oss när vi ska försöka förstå platsens datering, funktion och relation till sitt omland. Fynden domineras av djurben, i form av slakteriavfall och matrester. Vi har inte gjort någon genomgång ännu av vilka djur som är representerade, men vi har i alla fall kunnat identifiera såväl fiskben som får/get, svin och nötboskap bland benen. Utöver detta stora material har vi också hittat ett antal hela och trasiga föremål. Här märks ett flertal brynen, delar av en slipsten, synålar, nitar och spikar i järn, keramikskärvor, glaspärlor, kamfragment, andra typer av järnföremål med mera. Idag dök några mer speciella fynd upp. Redan före frukostrasten hittade en kollega ett litet lövtunt och hårt anfrätt silvermynt, som efter konsultation med myntexpertis visar sig vara ett så kallat "Svealandsmynt", präglat under Knut Eriksson troligtvis i Sigtuna någon gång mellan 1185-1195 e Kr. Just den här typen av mynt är mycket ovanliga i den här delen av Sverige, vilket förstås gör vårat fynd extra intressant. Men framförallt ger det oss en viktig pusselbit, såväl när det gäller platsens datering som dess sociala ställning.Det hårt anfrätta och lövtunna silvermyntet med sin kungabild, präglat under Knut Eriksson (död 1196).Ett annat spännande fynd som vi hittade strax innan vi skulle gå hem idag är en visserligen mycket skör och rostig men ändå så gott som hel sporre av järn. Även detta fynd kan dateras till medeltid och troligen 1200-tal, och visar liksom myntet att platsen har bebotts av människor med relativt hög social ställning. Sporren såsom den såg ut när den hittades.Nu vidtar en helgs vila, och sedan drar undersökningens sista vecka igång med såväl hårt slit som förhoppningsvis spännande och givande fynd och upptäckter. På tisdag kväll kl 19.00 hålls en öppen visning, och på onsdag mellan kl 10 och 14 har vi öppet hus på grävningen där vi bland annat erbjuder kortare visningar och lite alldeles äkta prova på-arkeologi. Välkomna!Ludvig Papmehl-Dufay, KLM




Kommentarer


Anonym 2009-07-03 14:35
Ja vi kan snacka vidare via mail, det låter bra. Tänkte också på att erat boningshus nog påminner en hel del om det hus vi hittade invid Götavi i Närke. Du kan ju kolla i rapporten som ligger på vår hemsida. Jag har skrivit en liten fördjupningsartikel i den där du ser husets plan./Kenneth


Ludvig P-D 2009-07-02 17:19
Tjena Kenneth!Roligt att se dig här på vår blogg! Lerbottnar är något som vi diskuterat en del, dessvärre är det ingen av oss som sett någon live. Våra gropar skiljer sig lite sinsemellan, dels har vi vad vi betraktar som en lågtemperaturugn alt röknings- eller torkningsanläggning, som är en rektangulär grop med lerklädd botten på vilken man eldat i ena änden men inte i andra. De andra groparna har som regel ett fett och i flera fall rikligt benförande (bl a fiskben) sotigt lager i botten och som ett "lerlock" ovanpå detta, någon grop har denna variant i så att säga två omgångar på varandra. Ovanpå detta är det oftast ett mer blandat avfallslager, med fynd av hela och trasiga föremål. Återkommer kanske per mail angående funktionen på dessa gropar samt den fantastiska gården i Prästhag i allmänhet!Ludde


Anonym 2009-07-02 09:45
Hej Ludde!Hur ser groparna som är lerklädda ut? Är det helt enkelt sk lerbottnar? Sådana är ju vanliga på t.ex de skånska handelsplatserna under medeltiden. Deras funktion är flitigt debatterad inom skånsk medeltidsarkeologi.HälsningarKenneth (AK)


Anonym 2009-06-28 19:39
recent...


Ludvig P-D 2009-06-28 11:01
Tackar Martin! Jo, det känns faktiskt lite som en unik möjlighet det här. Inom ramen för förundersökningen gjordes en mindre studie över äldre kartor, men inom rapportarbetet för den nu pågående undersökningen kommer källmaterialet att gås igenom mer noggrannt. Vi är överens om att det kulturgeografiska perspektivet kommer att bli av stor betydelse att belysa. Redan nu är det ju intressant att notera att "våran" bebyggelse ligger bara nåt 100-tal meter ifrån, och ser ut att fortsätta in mot, Köpings Prästgård. Pierre: förstår att du diggar denna grävning! Har du tid att komma förbi nån annan gång under veckan är du välkommen. Keramiken som vi hittills hittat består av inhemsk vikingatida keramik, östersjökeramik (typ är jag osäker på än så länge) samt 1 skärva "protostengods". Det är inga stora mängder, mer kommer förhoppningsvis.Ludde


Pierre 2009-06-26 19:56
Mmmmm...medeltid... Ser ju ut att bli riktigt lyckat. Skulle bra gärna vilja vara med på någon av visningarna men det blir nog svårt att klämma in tyvärr.Hur ser keramiken ut? Typer och så?


Martin 2009-06-26 19:42
Gratulerar, sådana boplatser hittar man verkligen inte varje dag!Det vore kul att få veta hur gårdsläget ca år 1200 förhåller sig till gårdslägen och inägor på den äldsta kartan över trakten.


Kommentera


BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire