27 okt 2012

Tjärframställning i Målilla

Av Veronica Palm 2010-04-22

Kolbotten blev en tjärframställningsgrop i jätteformat!Den stora kolbotten som vi visade bild på i förra inlägget visade sig vara en igenfylld tjärframställningsgrop eller tjärmila! I dag grävde vi ur en "tårtbit" och i botten finns ett ca 30 cm tjockt lager av stelnad tjära och kol, lika hårt som asfalt. Eftersom vatten började strömma in när vi kom djupare än 1 meter ner i marken har vi inte grävt ut själva centrum av gropen. Detta lämnas till en eventuell slutundersökning.Tre av tjärgroparna (markerade med vita ringar) som ligger på rad... Foto: V Palm, KLM/VM."Tårtbiten" i den största av groparna. Foto: J Åstrand, SM. Vi har också "snittat" ytterligare en tjärgrop. Denna var något mindre - bara 4 m i diameter... Den är trattformad, dvs man har grävt en trattformig grop i anläggningens botten vari man satt ner ett träkärl för uppsamling av tjära. Träkaggen har stöttats med stenar. Ovanför tratten är gropen bredare och här finns omfattande sand och kollager och ett tjockt bottenlager som avsatts när tjärgropen använts. Det roliga är att träkärlet i botten finns kvar!! Dessutom luktar det fortfarande tjära om gropen. Grop nr 2 med "tjärtratten" och det intakta träkärlet anas invid stenarna. Foto: V Palm, KLM/VM.I området finns minst tre anläggningar med lite annorlunda konstruktion. Vid schaktningen syntes de som runda sot- och kolansamlingar i marken och vi trodde först att de var kolgropar. När vi så började undersöka dem visade det sig att även dessa smalnade av djupare ner, men där hade man istället anlagt rektangulära gropar skodda med träplankor längs sidorna. Fyllningen består av sot- och kolblandad sand. Även dessa luktar starkt och vi misstänker att de också är en variant av tjärgropar eller åtminstone har något med tjärhantering att göra. Eftersom även dessa är mycket välbevarade har vi valt att inte gräva mer än nödvändigt i dem i samband med förundersökningen. En av de rektangulära groparna med träskoning. Foto: U Söderström, KLM.Vi koncentreras oss nu på att dokumentera det vi hitills tagit fram och att ta prover som kan visa hur gamla anläggningarna är. Flera av dem har fyllts igen i samband med att området togs i bruk som åker och i åkerjorden finns fynd som en silverpenning från 1848, kritpipsfragment och rödgods av 1600-1800-talstyp. Hur länge sedan verksamheten pågick vet vi ännu inte, men anläggningarna kan mycket väl ha en ansenlig ålder. Tjärframställninggropar har undersökts på några andra håll i landet, bl.a. i Uppland där flera faktiskt daterades till vikingatid och medeltid... vi får väl se vad proverna visar... Oavsett datering så utgör de en mycket viktig informationskälla om hanteringen i samband med en av landets viktigaste exportprodukter under historisk tid och vi hoppas att få återkomma och samla mer detaljerad information om dessa anläggningar. Några liknande har aldrig undersökts i Småland förut. Hälsningar från ett nu upptinat Målilla!Veronica Palm, KLM/VM.