Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

Atlas över Ålhults säteri

Denna Avritning över hennes grevliga nådes högvälborna fru Agneta Horns sätesgård Ålhult är det första uppslaget i en så kallad atlas som beskriver hela säteriet i ekonomiska kartor. Sammantaget rör det sig om ett fyrtiotal mycket detaljrika och välgjorda kartor inbundna i ett band, som skänkts till museet av fru Emy Stålhammar tillsammans med ett flertal andra arkivalier som hör till gården Ålhult i Södra Vi socken i nuvarande Vimmerby kommun.

Att låta tillverka en atlas av detta slag var inte alls ovanligt under 1600-talet, den gav tillsammans med jordeboken en fysisk bild över hur underlydande hemman låg i förhållande till sätesgården och talade samtidigt om hur stor avkastningen i form av arrenden och andra avgifter var. Uppslaget här visar som sagt själva sätesgården med två tydliga byggnadskomplex, en bostadsdel och en ekonomidel. Vi ser dem markerade med bokstäverna A för Mangården och B för Ladugården. Det senare namnet betyder inte som idag en byggnad för att hålla kor i, utan har kvar den be­tydelse som begreppet ladugård fick redan under Gustav Vasas regering. Namnet talar om, att här bedrivs djuravel i den högre skolan. Under Ladugården listas med siffrorna 8-13 byggnaderna; Stora looladan, Fähuset, Mindre looladan, Mindre fähuset och två bygg­nader för förvaring av olika saker. Loolada eller Logelada inne­bär förmodligen att ladan har en skulle och således två våningsplan.

I mangården visar siffrorna 1- 5; Gamla byggningen, Källarebygg­ningen, Stora boden, Gamla stugan, Gamla bodar (inte mindre än fyra stycken) och Stall. I själva kartbilden syns också till vänster Tegelladan, Badstugan (helt nära mangården) ett Torkepörte, två Mjölkvarnar och en Sågekvarn tillsammans med Kvarnstugan där möjligen en mjölnare bodde. Följer man vattenflödet till kart­bildens nedre vänstra hörn ser man också dammen som håller vattnet och att det finns en tydlig bröstning antingen träförstärkt eller byggd med sten. Andra detaljer på kartan är den spång som ligger strax väster om ladugården, en lång spång som ligger mellan gärdsgårdarna på vägen österut från mangårdsbyggnaderna, för­modligen är där sankt.

Fotot visar ytterligare ett uppslag ur Agneta Horns Atlas. Det är Åhlöö som ligger som rå- och rörshemman under Ålhult, det vill säga gårdarnas skatt och avkastning går inte till kronan utan till sätesgården och dess ägare. Vi ser tydligt att det finns fyra gårdar markerade på kartan, men då vi läser den förklarande texten visar sig de tre nordligaste alla vara Norregården och den sydligaste ensam Södregården. Det vi ser är ett exempel på hemmans­klyv­ning, där jordeboksgårdarna fortfarande bara är två - Norregården och Södregården - men där brukningsenheterna och hushållen är fyra stycken till antalet. Värt att notera i denna kartbild är den stora humleodling som bedrivs, under bokstaven E tas byns ängar upp och längst ned talas om humlegården som innefattar 200 stänger. Ålö är alltså en av de gårdar som lyder under Agneta Horns Ålhult.

Agneta Horn är kanske inte den mest namnkunniga ägaren till Säteriet Ålhult - hennes mors morfar var ingen mindre än Axel Oxenstierna och det var genom honom som hon kom i besittning av egendomen. En annan både berömd och beryktad ägare, som det går många historier om i trakten, är Carl Fredrik Pechlin. I rikshistorien är han väl mest känd för att vara hjärnan bakom mordet på Gustav III, men så pass slug att man egentligen inte kunde fälla honom, annat än för att han nog vetat om det planerade attentatet.

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 5 december 2013 klockan 14.26