Birgitta Birgersdotter

Tavlan har under året visats på Östergötlands länsmuseum och ingått i deras utställning "Europabilden av Birgitta". Där ingick bilden i en grupp av Birgittabilder som framställer henne som en ung vacker renässansdam, långt från framställningarna av den heliga Birgitta iförd nunnedräkt.

Genom konstnärers sätt att hantera de heliga gestalterna under 1800-talet kan man säga att de profaniserades. Deras helighet förmedlades på ett sätt som möjliggjorde en viss identifikation. Detta synsätt började göra sig gällande redan under 1500-talet. Helgon och heliga gestalter kommer mer och mer att skildras i konsten som om de vore nästan vilka människor som helst. Detta är också något vi kan iaktta i en del Birgittabilder. Kontakten med helgonet Birgitta är borta och därmed alla scener som utvecklats i denna tradition. I stället är det kvinnan, hustrun, modern Birgitta som framställs i dessa bilder, främst porträtt.

Frågan diskuterades emellertid huruvida det verkligen är Birgitta som har skildrats på detta sätt eller om det istället handlar om ett senare namngivningsförfarande av porträttet. Det var inte ovanligt att man i släktgallerier eller familjesamlingar skrev på sina målningar vem det föreställde, och det var nog inte alltid som familjetraditionen stod för verifierad historisk kunskap. Kvinnoporträtt som under historiens gång förvandlats till Birgittabilder är inte ovanliga. En sådan målning är förmodligen Hjertsälls, Birgitta Birgersdotter från 1839, vilken också dessutom är en kopia av en äldre målning. Vilken framställning målningen är en kopia av är dock inte känt.

Litt: Östergötlands länsmuseum, Europabilden av Birgitta. Utställningskatalog 2003.

Birgit Körge
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004