Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

Biskop Stagnelius fruktservis

Delar av Biskop Stagnelius fruktservis. Foto: Pierre Rosberg


Varför finns servisen i museets samlingar? Att ett föremål haft en känd person som ägare är en klassisk anledning till att det skänkts till ett museum. Man kan säga att föremålet hjälper till att påminna om eller bekräfta ägarens sociala position i samhället.

Vem var då denne biskop Stagnelius?

Han var från en gammal öländsk prästsläkt, valdes till biskop och flyttade 1811 från en enkel prästgård i Gärdslösa till den representativa Domprostgården vid Lilla torget i Kalmar. Till biskopens försörjning fanns, förutom inkomsterna från stadsförsamlingen, det bördiga pastoratet Dörby där familjen skall ha bott i en nyuppförd mangårdsbyggnad. Idag är det hans son, diktaren Erik Johan som förknippas med namnet Stagnelius.

I en nyligen publicerad biografi över diktaren beskrivs Magnus som brutal, snål samt likgiltig inför andras känslor.

Är servisen tillverkad i Sverige?

Nej det är en flintgodsservis tillverkad i England i början av 1800-talet. Servisen väckte säkert beundran när biskopen fick den i gåva på 1810-talet, ett modernt överföringstryck på ett krämfärgat gods.

Vad är flintgods och vad innebär ett överföringstryck?

Under 1700-talet importerades ofattbara mängder blåvitt handmålat porslin från Kina till Europa. I England lyckades man under 1700-talets andra hälft tillverka ett prisvärt keramiskt gods baserat på inhemska råvaror, det krämfärgade flintgodset. Kombinerat med en tunn tålig glasyr som lämpade sig för överföringstryck blev det en succé.

På flintgodset kunde man föra på ett grafiskt framställt tryck med mycket intrikata motiv eller mönster som inte hade gått att måla på för hand. Flintgodset med eller utan överföringstryck blev därför en allvarlig konkurrent till det handmålade porslinet från Kina som helt plötsligt upplevdes som omodernt. På biskop Stagnelius servis är överföringstrycket rött och det har här kombinerats med en tunn handmålad dekorlinje även den i rött.

Hur vet vi att den tillhört Stagnelius?

Givaren Martha Hult har under en av skålarna tecknat ner hela ägarlängden. Hon anger att servisen är en gåva till biskop Stagnelius från en grosshandlare Wijk i Göteborg. Idag gör vi bedömningen att det är en barndomsvän till biskopen med samma efternamn, Pehr Wijk som är givaren. Denne Pehr Wijk gav en stor donation till kyrkan samt var generalkonsul i Tanger 1776-1813 och han kom hem till Kalmar 1815. De har samma efternamn men är inte släkt.

I "Kalmar län, länsmuseets årsbok 1970-72" finns en artikel om servisen.
I "Världsfurstens harem, Erik Johan Stagnelius och hans tid" står en hel del skrivet om familjen Stagnelius.


Biskop Stagnelius fruktservis. Foto: Pierre Rosberg


2017


2016


2015


2014


2013


2012


2011


2010


2009


2008


2007


2006


2005


2004



BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire