Biskop Stagnelius fruktservis

Varför finns servisen i museets samlingar? Att ett föremål haft en känd person som ägare är en klassisk anledning till att det skänkts till ett museum. Man kan säga att föremålet hjälper till att påminna om eller bekräfta ägarens sociala position i samhället.

Vem var då denne biskop Stagnelius?

Han var från en gammal öländsk prästsläkt, valdes till biskop och flyttade 1811 från en enkel prästgård i Gärdslösa till den representativa Domprostgården vid Lilla torget i Kalmar. Till biskopens försörjning fanns, förutom inkomsterna från stadsförsamlingen, det bördiga pastoratet Dörby där familjen skall ha bott i en nyuppförd mangårdsbyggnad. Idag är det hans son, diktaren Erik Johan som förknippas med namnet Stagnelius.

I en nyligen publicerad biografi över diktaren beskrivs Magnus som brutal, snål samt likgiltig inför andras känslor.

Är servisen tillverkad i Sverige?

Nej det är en flintgodsservis tillverkad i England i början av 1800-talet. Servisen väckte säkert beundran när biskopen fick den i gåva på 1810-talet, ett modernt överföringstryck på ett krämfärgat gods.

Vad är flintgods och vad innebär ett överföringstryck?

Under 1700-talet importerades ofattbara mängder blåvitt handmålat porslin från Kina till Europa. I England lyckades man under 1700-talets andra hälft tillverka ett prisvärt keramiskt gods baserat på inhemska råvaror, det krämfärgade flintgodset. Kombinerat med en tunn tålig glasyr som lämpade sig för överföringstryck blev det en succé.

På flintgodset kunde man föra på ett grafiskt framställt tryck med mycket intrikata motiv eller mönster som inte hade gått att måla på för hand. Flintgodset med eller utan överföringstryck blev därför en allvarlig konkurrent till det handmålade porslinet från Kina som helt plötsligt upplevdes som omodernt. På biskop Stagnelius servis är överföringstrycket rött och det har här kombinerats med en tunn handmålad dekorlinje även den i rött.

Hur vet vi att den tillhört Stagnelius?

Givaren Martha Hult har under en av skålarna tecknat ner hela ägarlängden. Hon anger att servisen är en gåva till biskop Stagnelius från en grosshandlare Wijk i Göteborg. Idag gör vi bedömningen att det är en barndomsvän till biskopen med samma efternamn, Pehr Wijk som är givaren. Denne Pehr Wijk gav en stor donation till kyrkan samt var generalkonsul i Tanger 1776-1813 och han kom hem till Kalmar 1815. De har samma efternamn men är inte släkt.

I "Kalmar län, länsmuseets årsbok 1970-72" finns en artikel om servisen.
I "Världsfurstens harem, Erik Johan Stagnelius och hans tid" står en hel del skrivet om familjen Stagnelius.

Richard Edlund
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004