Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

Ett fällbord från gustaviansk tid

Foto: Pierre Rosberg


Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet ställdes möblerna utefter väggarna i salen och i förmaket. Golvytan skulle vara fri, stolar och bord lyftes fram allt eftersom de behövdes.

När fällbordet inte användes stod skivan på högkant. Bordsskivan blev ett dekorativt inslag i rummet samtidigt som bordet tog liten plats. Fällbordet fanns allmänt bland stadens borgare, i prästgårdarna, i herrgårdsgemaken och på slotten. En av anledningarna till bordets popularitet var te- och kaffedrickandet som tog fart under slutet av 1700-talet.

Bordsskivan

Motivet på bordsskivan är gjort med inläggningar av olika träslag så kallade intarsia och föreställer domkyrkan i Kalmar som blev klar år 1702. Bordsskivan avbildar fasaden mot torget kombinerad undertill med en halv planritning över kyrkorummet samt språkband på latin i överkanten. Flera bord med liknande motiv är kända, ett av dem finns på Nordiska museet. Det är inte känt vem som tillverkade dem eller var de är gjorda.

Intarsia

Ordet intarsia är italienska och betyder inläggning. På 1300-talet tillverkades den första lövsågen. Bladen gjordes av fjäderstål som användes till klockor. Den nya sågtekniken gjorde det möjligt att göra mer komplicerade mönster. Mycket fina exempel på tidig intarsia från 1500-talet finns på Kalmar slott. Under 1700-talets andra hälft blir intarsia på möbler mycket uppskattat och det är nu som bordet med motiv från domkyrkan i Kalmar tillkommer. Under 1700-talet ökar importen av exotiska träslag som kunde ge variationer i färg och mönster till intarsian. I bordsskivan med domkyrkomotivet ingår ett antal olika fanér som: valnöt, jakaranda, citronträ och mahogny.

Bordets tidigare ägare

Ett föremål, i detta fall ett fällbord, innehåller mycket information, som i sig som ger oss ledtrådar till dess historia och mycket mer. Människorna bakom föremålet, de som tillverkade, lät beställa, eller ägde bordet berättar i sin tur om i vilket sammanhang bordet använts.

Fällbordet inköptes av Kalmar läns museum 1932 i Skrajs antikaffär i Stockholm. Från affären fick man några uppgifter om siste ägaren som gör att bordets ägarlängd eller proveniens kan berättas.

Siste privatpersonen att äga bordet var Knut och Maria Hermelin. Fru Hermelin var född Carleson och bördig från Fredriksbergs herrgård utanför Oskarshamn. Fru Hermelins mor Emilie var född Hultenheim och gift med Carl Carleson. Emilie och Carl fick år 1888 sälja Fredriksberg och de kom med tiden att flytta till Gränna. Emilie blev år 1909 änka och hon gick själv bort 1914. Efter hennes död ärvde dottern Maria Hermelin i Uppsala bordet som i sin tur år 1932 avyttrade bordet till Skrajs.


Foto: Pierre Rosberg


2017


2016


2015


2014


2013


2012


2011


2010


2009


2008


2007


2006


2005


2004



BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire