Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

Ett fällbord från gustaviansk tid

Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet ställdes möblerna utefter väggarna i salen och i förmaket. Golvytan skulle vara fri, stolar och bord lyftes fram allt eftersom de behövdes.

När fällbordet inte användes stod skivan på högkant. Bordsskivan blev ett dekorativt inslag i rummet samtidigt som bordet tog liten plats. Fällbordet fanns allmänt bland stadens borgare, i prästgårdarna, i herrgårdsgemaken och på slotten. En av anledningarna till bordets popularitet var te- och kaffedrickandet som tog fart under slutet av 1700-talet.

Bordsskivan

Motivet på bordsskivan är gjort med inläggningar av olika träslag så kallade intarsia och föreställer domkyrkan i Kalmar som blev klar år 1702. Bordsskivan avbildar fasaden mot torget kombinerad undertill med en halv planritning över kyrkorummet samt språkband på latin i överkanten. Flera bord med liknande motiv är kända, ett av dem finns på Nordiska museet. Det är inte känt vem som tillverkade dem eller var de är gjorda.

Intarsia

Ordet intarsia är italienska och betyder inläggning. På 1300-talet tillverkades den första lövsågen. Bladen gjordes av fjäderstål som användes till klockor. Den nya sågtekniken gjorde det möjligt att göra mer komplicerade mönster. Mycket fina exempel på tidig intarsia från 1500-talet finns på Kalmar slott. Under 1700-talets andra hälft blir intarsia på möbler mycket uppskattat och det är nu som bordet med motiv från domkyrkan i Kalmar tillkommer. Under 1700-talet ökar importen av exotiska träslag som kunde ge variationer i färg och mönster till intarsian. I bordsskivan med domkyrkomotivet ingår ett antal olika fanér som: valnöt, jakaranda, citronträ och mahogny.

Bordets tidigare ägare

Ett föremål, i detta fall ett fällbord, innehåller mycket information, som i sig som ger oss ledtrådar till dess historia och mycket mer. Människorna bakom föremålet, de som tillverkade, lät beställa, eller ägde bordet berättar i sin tur om i vilket sammanhang bordet använts.

Fällbordet inköptes av Kalmar läns museum 1932 i Skrajs antikaffär i Stockholm. Från affären fick man några uppgifter om siste ägaren som gör att bordets ägarlängd eller proveniens kan berättas.

Siste privatpersonen att äga bordet var Knut och Maria Hermelin. Fru Hermelin var född Carleson och bördig från Fredriksbergs herrgård utanför Oskarshamn. Fru Hermelins mor Emilie var född Hultenheim och gift med Carl Carleson. Emilie och Carl fick år 1888 sälja Fredriksberg och de kom med tiden att flytta till Gränna. Emilie blev år 1909 änka och hon gick själv bort 1914. Efter hennes död ärvde dottern Maria Hermelin i Uppsala bordet som i sin tur år 1932 avyttrade bordet till Skrajs.

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 5 december 2013 klockan 14.28