Hattmakareämbetet i Kalmar 1689-1847

En låda, en välkomma och en åldermansspira var tre betydelsefulla symboler för Kalmar hattmakareämbete under skråväsendets tid. Föremålen stod för gemenskap och sammanhållning inom skrået men också som symboler för hantverkarnas ställning i samhället.

För att få bedriva kvalitetshantverk under 1600- och 1700-talen organiserades man i olika skrån. En verkstad bestod av en mästare, gesäller och lärpojkar.

Hattmakarna i Kalmar fick sina privilegier den 2 december 1689 och hattmakareämbetet bildades. Till Kalmar hattmakareämbete var även mästare i flera av länets övriga städer knutna. Det geografiska utbredningsområdet omfattade också mästare i städer utanför länet från Växjö i väster och till den finska staden Ekenäs i öster. När mästarna på respektive ort blev tillräckligt många, det vill säga tre stycken, bildade de egna skrå.

En viktig del i skråväsendet var utbildningssystemet. Lärlingen fick avlägga prov på sin hantverksskicklighet för att bli gesäll och senare mästare. Inom hattmakareämbetet i Kalmar var det tradition att mästerstycket skulle vara gjort av dyrbar vara. Två slags hattar, en hel- och en halvkastorhatt, ingick i det ordinarie provet. Kastor betyder fin hårfilt, ursprungligen av bäverhår. Varianter på proven som krävdes var ändå inte ovanliga. 1793 krävdes till och med tre hattar, varav en fruntimmershatt med plymer. Även lärlingarna fick periodvis uppvisa som gesällstycken två hattar, det kan därför konstateras att en hattmakarverkstads skicklighet prövades grundligt.

Hattmakareämbetets ursprungliga ämbetslåda med bland annat privilegiehandlingar och kassa förstördes i den stora branden som skedde i centrala Kalmar den 19 oktober 1765.

Mästaren och åldermannen Sven Ekenberg lät tillverka en ny låda. Den bär årtalet 1767 samt dåvarande mästarnas initialer. I en skrålåda förvarades ämbetets alla viktiga handlingar exempelvis protokollsbok, inskrivningsbok för lärlingar, straffbok, kassabok, räkenskapsböcker för sjuk- och begravningshjälp och naturligtvis Kungl. Majestäts nådiga förordningar som reglerade hantverkarnas rättigheter och skyldigheter i samhället.

Den svarvade spiran med kronformig avslutning användes som symbol för åldermannen som var ordförande vid ämbetets sammankomster.

Ny välkomma av tenn, tillverkades 1783 av tenngjutare Lorents Wassberg i Kalmar. Välkomman var kanske den största symbolen för sammanhållningen inom ett ämbete. Nya mästare och gesäller välkomnades och invigdes i gemenskapen med högtidlig skål ur välkomman. På välkomman kan läsas: "Denna Wälkomst tillhörer Hatmakar Ämbets Låda i Calmar, som Åldermannen Petter Elmgren och Bisittare Petter Lundberig, Carl Joachim Silke låtit giöra År 1783 Den 4 augusti."

I Kalmar fanns 1819 tio hattmakarverkstäder, vilket bedöms som många i förhållande till stadens storlek.

Skråväsendet avskaffades 1847. Ändå levde på en del håll vissa traditioner inom hantverksyrkena kvar in på 1900-talet, exempelvis sjuk- och begravningskassor och gesällbrev.

Föremålen skänktes 1874 till länsmuseet av hattmakaren J Wilhelm Jacobsson, Kalmar. Även protokollsbok för åren 1767-1846 samt kassabok från 1822-1846 finns tillgängliga på museet.

Birgit Körge
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004