Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

Konflikten i Södra Möre 1929-32

Hösten 2014 är det 85 år sedan lantarbetarfamiljer vräktes från gårdar i Södra Möre för att de strejkat för sin rätt att bilda fackförening.

De flesta som arbetade på de stora gårdarna i Södra Möre var statare, familjer där mannen arbetade på åkrarna och i skogen och kvinnan mjölkade. Betalningen utgjordes av bostad och livsmedel, så kallad stat, samt en mindre penningsumma.

Man brukar räkna att den svenska föreningsrätten, alltså rätten att bilda och tillhöra en fackförening för arbetare och motsvarande rätt för arbetsgivare avgjordes genom konflikten på Mackmyra sulfitfabrik 1906. För fabriksarbetarna stämmer det, men för lantarbetare och hembiträden var vägen ännu lång.

År 1908 bildades Svenska Lantarbetareförbundet. En småländsk avdelning tillkom 1920. Men då rätten att organisera sig inte var lagstadgad kunde godsägarna motarbeta fackföreningen genom att hota statarna med uppsägning och vräkning. Statarna lydde; år 1923 var bara 8% organiserade.

Allteftersom tiden gick växte sig den fackliga rörelsen dock starkare och 11 maj 1929 tecknades kollektivavtal mellan Lantarbetareförbundet och arbetsgivarnas representant. I avtalet reglerades stat, penninglön och arbetstid för både män och kvinnor. Dock skrevs ingenstans in att lantarbetarna hade rätt att organisera sig. Inte heller var bönderna skyldiga att organisera sig.

Lantarbetarförbundet tryckte på för att få avtal på alla gårdar. Bönderna sade nej och den 23 juli 1929, mitt i skörden, togs alla arbetare på 19 gårdar ut i strejk och gårdarna förklarades i blockad. Eftersom strejken tog sin början i skördetid tog man omedelbart till strejkbrytare vilket ledde till konflikter och i ett fall skottlossning.

En lantbrukare skrev på avtalet. De övriga 18 svarade med att säga upp sina arbetare.

Flera demonstrationer anordnades till stöd för lantarbetarna. Den största, den 8 september, samlade över 5000 demonstranter. Extratåg gick från Kalmar och Nybro till Ljungbyholm.

Hösten 1929 vräktes de uppsagda statarna. Deras kamrater fortsatte dock, med hjälp av pengar insamlade genom FCO, kampen för kollektivavtal.

Den 6 augusti 1931 skrevs så ett avtal som reglerade statarnas arbetsvillkor, men det dröjde till april året efter innan allt arbete var återupptaget. Många statare som avskedats och vräkts hade svårt att få nya arbeten och konflikten levde länge kvar under ytan.

Bilderna som visas här är tagna av metallarbetaren och amatörhistorikern Robert Andersson (1887-1957). Andersson skrev ett stort antal kulturhistoriska artiklar och var en skicklig fotograf. Anderssons dokumentation av konflikten i Möre innehåller ytterligare ett tiotal bilder. Bilderna ingår i Kalmar läns museums samling av fotografier.

På museet visas under månaden (oktober 2014) även en film med scener från händelserna som har restaurerats av Filmarkivet, Svenska Filminstitutet.

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 2 oktober 2014 klockan 13.45