Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

Hattmakaryrket – konsten att tillverka en hatt

Hattmakaryrket bär på en lång tradition och har sina rötter i medeltiden. Det är än idag ett av de äldsta levande hantverksyrkena i landet. Förr var det vanligt att bära hatt. Hatten var en självfallen accessoarer som bars både till vardag och fest av människor i alla åldrar och samhällsklasser. Under senare delen av 1940-talet och framåt skedde stora förändringar som ledde till att antalet hattmakare i landet minskade för varje år som gick. En anledning till detta var ökad import men det berodde förmodligen också på att modet växlade.

Tillverkningen

Det ligger ett oerhört tidskrävande arbete bakom att skapa en hatt. Verktygen som använts inom hattillverkning har oftast gått i arv genom flera generationer. Hattmakaryrket är ett av de få hantverk i Sverige där arbetstekniken och verktygen knappt har ändrats sedan 1800-talet.

Första steget i att tillverka en hatt är att skapa stommen genom att skära ut filtstumpar som appreteras. Appreturen är en blandning av schellack och sprit som filtstumpen doppas i för att stärkas. Efter detta vrids filtstumpen genom en vridmaskin och hängs därefter på tork i ett par timmar. Samtidigt väljer man ut en hattstock av lämplig modell som används för att forma hatten. Hattstockarna var väldigt dyra i inköp och tillverkades av formsnickare. Därefter lade man hattstocken och filtstumpen tillsammans i en gryta för att ångas. Efter en stund var filtstumpen tillräckligt mjuk och lämplig att dra för att spännas fast på hattstocken. Där satt den i press tills ångan dunstat, sedan sattes den in i ett torkskåp. Därefter var det dags för det sista steget i tillverkningen, putsning. En hattstock består oftast av två delar, kulle och brätte. Under putsningen skar man av brättet och lät kullen sitta kvar. Kullen med filt placerades sedan på en svarv och putsades innan den skickades ut tillsammans med brättet till modisterna i butiken för montering och dekoration.

Hattkompaniet

Hattkompaniet startades av kalmarbon Gustav Johansson under mitten av 1930-talet. Han fick upp ögonen för hattmakeri då han kom i kontakt med yrket via sin svåger som drev både en butik och fabrik i Stockholm. I april 1935 öppnade Gustav sin egen verkstad och började arbeta som hattmakare på Norra Långgatan 9 i Kalmar. Hattkompaniet tillverkade främst damhattar, men erbjöd även pressning och tvättning av herrhattar. Som mest tillverkades 25-30 hattar om dagen under början av 1950-talet. Gustav Johansson drev Hattkompaniet ända fram till sin död 1960, därefter tog hans halvsyster Anna Wahlin över verksamheten. Vid ombyggnationen av kvarteret Kopparslagaren under början av 1970-talet flyttades verkstaden till Södra Långgatan 17. Efter fru Wahlin övertog Mary Welander verksamheten och blev den sista ägaren till Hattkompaniet. Hon skänkte 1979 stora delar av interiören från både verkstaden och butiken till Kalmar läns museum.

Vill du veta mer om föremålen, gå in på www.digitaltmuseum.se och sök i Kalmar läns museums samlingar.

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 28 april 2016 klockan 13.26