Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

På pråm över Östersjön

I början av 1945 var det helt klart att Tyskland skulle förlora kriget. Västmakterna ryckte fram över Italien, Frankrike, Holland och Belgien. Röda armén tryckte på mot Östersjön och Tysklands norra gräns. De tyska soldaterna stupade, togs till fånga eller flydde. Ett större antal omringades i Kurland, vid Rigabukten, där hårda strider utkämpades ända till krigsslutet.

Den 7 maj 1945 utfärdade de sovjetiska myndigheterna ett ultimatum. I kurlandfickan var det många förband som i stället för att kapitulera flydde under attack av sovjetiskt flyg och förföljda av sovjetiska fartyg. De flydde mot Sverige.

Några av flyktingbåtarna kom till Gotland men den största kontingenten, 1600 av totalt 3000 soldater i tysk uniform, kom till Kalmar på eftermiddagen den 10 maj. De kom med tre överlastade pråmar som fördes in till Tjärhovet. Ombord fanns även några civila, både barn och vuxna.

Efter att ha genomgått personlig sanering fördes de flesta soldaterna till Kullö där de inkvarterades i ett taggtrådsomgärdat tältläger. Några, som var i sämre kondition, inhystes i Tullbroskolan.

Det finns ännu kalmarbor som kan berätta om de tyskbaltiska flyktingarnas ankomst. Konstnären Bengt Ågren var bara nio år men han minns hur han och hans kamrater cyklade ut på Tjärhovet och begapade pråmarna. De försökte t o m ta sig ombord och mest lockande var en pistol som låg på avbärarkanten på en pråm.

Soldaterna hade kastat sina vapen i sjön vid hamninloppet, men en hade missat. Pistolen låg där på kanten och utövade en oemotståndlig lockelse på små buspojkar. Den djärvaste smög förbi hemvärnsmännen som vaktade. Sakta försökte han krypa ner på kanten. Men – en vaken hemvärnsman såg honom och fiskade upp både pojke och pistol. De som var med fick ändå ett minne för livet!

Huvuddelen av de tyska soldaterna inkvarterades i tältläger på Kullö. Lägret omgärdades av taggtråd och allmänheten beordrades att hålla sig borta. Nyfikenheten var dock större än respekten för hemvärnet. Soldaterna försågs med cigaretter och godis mot berättelser om kriget. Tyska var ju första främmande språk i skolorna så många kalmarbor talade obehindrat med soldaterna.

Livet på Kullö verkar ha varit rätt behagligt, och efter fem års krig var ett vårligt tältläger i fred säkert rena paradiset. Bilderna här visar dagligt liv, med solbad, kortspel och avkoppling. Men de ger även en antydan om varför vissa av dessa soldater flydde i stället för att kapitulera.

Två av bilderna visar överstelöjtnant Ulrich Scharlow, en 47-årig tandläkare från Rostock som ryckt in som major i reserven 1939. Han slogs på ostfronten från 1941 och har på sin uniform bl a Järnkorset av 1:a graden, Östmedaljen till minne av vinterslagen 1941-42, två utmärkelser för närkampsstrid, en för att ha blivit sårad i strid och det tyska korset i guld som delades ut för enastående tapperhet i strid. En sådan man hade knappast kunnat vänta någon nåd från Röda armén.

Senare på sommaren 1945 avvecklades lägret på Kullö och soldaterna fördes till internering i Ränneslätt och Backamo. Därifrån lämnades många senare ut till Sovjetunionen där de gick skilda öden till mötes. Vi vet att av de 146 balter som lämnades ut i den s k baltutlämningen dömdes fyra som kunde beslås med krigsbrott till döden. Andra hamnade i Sibirien medan vissa släpptes fria.

Vi har valt att visa dessa bilder för att belysa att kriget inte tog slut bara för att stridigheterna upphörde. Det tog lång tid innan livet återgick till det normala. Under året kommer vi att visa fler exempel på detta som Månadens föremål.

Bilderna på pråmen och marschen på Sveaplan är tagna av Walter Blomberg. De ägs av Kalmar kommun, men länsmuseet får disponera dem. De övriga bilderna är tagna av Walter Olson. Hans bilder ägs av Kalmar läns museum.

Eva-Lena Holmgren
Antikvarie

Med bidrag av Stefan Siverud.

Var du med när det hände? Kommer du ihåg interneringen eller utlämningen? Tag gärna kontakt med oss och berätta vad du minns!
Mejla Stefan Siverud

 

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 15 augusti 2017 klockan 15.52