Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

Praktspisar av kalksten

Till vänster: Spiskonsol med avbildat lejon med ring i nosen från 1600-talet. Konsolen hittades 1907 på platsen för gamla Åsebo Säteri i Högsby socken. Har troligtvis tillhört släkten Sabelskjöld/Stråle som ägde Åsebo under 1600-talet. Till höger: Spiskonsol med avbildat kvinnoansikte i hög relief, 1600-tal. Funna i en källare på Södra Vallgatan i Kalmar. Foto Pierre Rosberg


Öppna spisar var länge den främsta värmekällan i våra hus. De fanns i enklare varianter och i betydligt mer påkostad utformning i slott, borgarhus, präst – och herrgårdar.

Den praktfullare kalkstensspisen hade under 1600-talet ett tillverkningscentrum på nordvästra Öland, vid Horns udde. Där utförde skolade skickliga stenhuggare konstverk av den vackra ölandsmarmorn, som kalkstenen även kallades.

Praktspisens utformning

Huvudformen för denna spis hade eldstadsöppningen flankerad av pilastrar och konsoler vilka bars upp av en profilerad list. På listen stod en krönplatta i spisens bredd samt överst en list som bildade en hylla. Spisarna var rikt dekorerade, pilastrarna kunde vara utformade med helfigurer eller huvuden i full relief samt ornamentering i grund plattrelief. Krönplattan hade liknande ornamentering samt årtal och monogram.

Spisarna tillverkades av grå eller rödbrun kalksten och tekniken var en fin ciselering eller utmejsling av ornamenten. Ornamentiken går att känna igen i många av den tidens dopfuntar som står eller har stått i flera öländska kyrkor.

Ibland kunde spisarna kombineras med bisättningsugnar av järn som då stod vid sidan av spisen. De fungerade som ett slags värmemagasin, då glöden från den öppna spisen skyfflades in i dem.

I Kalmar läns museums föremålssamling finns ett antal delar tillhörande praktspisar bevarade. Dessa har nyligen flyttat in i museets nya magasin och kommer även att finnas tillgängliga i databasen DigitaltMuseum på nätet.

Den öländska kalkstenens betydelse

Kalkstenen har sedan lång tid tillbaka varit viktig för ölänningarna, som exportvara och för de olika yrken som har med stenhantering att göra.  Användningsområdet har varit brett, från runstenar, gravstenar och arkitektur i kyrkobyggnader och slott, till bruksföremål som handkvarnar, mortlar, vikter, skrin, brevpressar och snusdosor. Mångsidigheten beror på stenens framstående egenskaper, som dess hårdhet, täthet, vackra färg och att den är lätt att bearbeta.

Stenhuggeriet som konst var beroende av yrkesskickligt folk och ända från medeltiden fanns ett stort antal stenhuggerier med mästare och gesäller som under generationer förde vidare de gamla traditionerna. Antalet öländska stenhuggare bör ha varit betydande men mästarna kom också ofta från länder som Tyskland, Holland och Frankrike.


Spisomfattning från 1665, Öland. Foto Pierre Rosberg

Krönplatta till kalkstensspis från 1665. Från Storgatan i Kalmar. Foto Pierre Rosberg


2017


2016


2015


2014


2013


2012


2011


2010


2009


2008


2007


2006


2005


2004



BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire