Skandinaviens största kvarnanläggning

Det händer att besökare i Kalmar som kommer till det stora tegelkomplexet på Kvarnholmen tror att detta är Kalmar slott. Den påkostade, höga byggnaden med sin krenelering liknar onekligen ett slott. Men från 1847 växte här fram en kvarnindustri som vid sekelskiftet 1900 var den största i Skandinavien.

Från en ursprunglig, rätt blygsam anläggning, växte rörelsen från 1870 under den dynamiske Johan Jeanssons ledning. Som mest arbetade ca 150 personer i företaget. Mjölnare, kontorspersonal och lastbilschaufförer var några av yrkesgrupperna men tjänsten som provbagerska måste ha varit den mest efter­traktade.

Råvaran kom från Möreslättens och Ölands bönder men när rörelsen växte importerades också spannmål och ris för tillverkning av mjöl, gryn och stärkelse. Den stora elevatorn som lossade säd från fartygen gav namn åt kajen och var länge ett landmärke i Kalmar.

Johan Jeanssons barn och barnbarn drev rörelsen vidare fram till 1957 då företaget såldes och lades ner.

Under 1900-talets första decennier blev reklam viktig för företagens försäljning. Illustrerade annonser och affischer, med tiden i färg, skulle dra uppmärksamhet till produkterna. Företagen började sälja sina produkter i förpackningar med i förväg bestämda mängder istället för att varan mättes upp i affären efter kundens önskemål. Tydliga logotyper och förpackningar som kunden lärde sig att känna igen blev därför viktiga. Recept­häften blev ett sätt att lära kunderna att använda företagets produkter.

Ångkvarnskomplexet på 1930-talet

Flygfotot över den norra delen av Kvarnholmen är taget på 1930-talet då Kalmar Ångkvarn i stort sett var fullt utbyggd. Den stora fabriken dominerar helt den här delen av staden.

I byggnadskroppen längst till vänster (1) fanns vid den här tiden kvarnanläggningen. Det är den äldsta delen av byggnadskomplexet och den stod klar 1870. Byggnaden eldhärjades 1935. I den lägre byggnaden längst fram i komplexet (2) fanns kontor och en bostad för direktören. Denna del byggdes 1899. Vid samma tid tillkom också det stora mjölmagasinet (3) som elevatorn (4) ansluter till. Även elevatorn stod klar 1899.

Nästa utvecklingssteg gjordes norrut i kvarteret Mjölnaren. Här började man med att bygga stärkelsefabriken (5) 1906-07. Anlägg­ningen byggdes ut med havrekvarnen 1911-12 (6) och riskvarnen 1917-18 (7).

Den sista stora tillbyggnaden är den del av komplexet där Kalmar läns museum idag är inrymt (8). Huset byggdes i början av 1930-talet. På fotografiet har den ännu bara fem våningar men en sjätte våning byggdes senare till. Framför kvarnen upptas Elevatorkajen av järnvägsspår, magasin och naturligtvis den stora elevatorn som gett platsen dess namn.

Magdalena Jonsson
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004