Stortorget i Växjö

Under hösten 2022 gör Växjö kommun flera mindre markarbeten inom Stortorget, bland annat för elledningar och för en ny, stadig fot för den stora julgranen. Museiarkeologi sydost, en del av Kalmar läns museum, följer arbetet, tar vara på fynd och dokumenterar de spår efter den gamla staden som kommer fram. På torget finns bland annat rester av det medeltida Växjö vilket gör att området är väldigt spännande. Följ det spännande arbetet i vår story map som innehåller interaktiva kartor med bilder, filmer och texter.

Story map om arkeologisk undersökning vid Stortorget i Växjö (arcgis.com)

Med domkyrkan som centrum växte staden Växjö fram under medeltiden. Genom de arkeologiska undersökningar som gjordes vid Domkyrkocentrum vet man numera en hel del om den gamla stadens östra del. Stadens västra del, omkring nuvarande Stortorget, vet man betydligt mindre om. Detta var den stadsdel där handelsmännen och hantverkarna bodde med sina hushåll.

Stortorget är en av få platser i Växjö där det fortfarande finns stora sammanhängande kulturlager från den gamla staden bevarade under mark. Alla grävarbeten som utförs inom torget görs därför under medverkan av arkeolog.

 

Den 27 juli 1658 drabbades trästaden Växjö med sina smala gator och oregelbundna kvarter av en förödande brand. Staden hade då förmodligen sett likadan ut sedan medeltiden. Knappt en månad efter branden ritades en karta med en helt ny stadsplan. Denna karta visar den gamla stadens bebyggelse men också planen för hur den nya rutnätsformade staden med raka gator skulle se ut. Stadsplanen från 1658 har lagt grunden för all fortsatt bebyggelse i Växjö centrum.

På 1658 års karta ser man att det på platsen för dagens torg fanns kvartersmark med bebyggelse på båda sidor av en gata. Stadens gamla torg var litet och bestod egentligen av en breddning av den södra delen av nuvarande Kronobergsgatan. Kartan visar också de nya rektangulära kvarteren som byggdes inom Stortorget efter stadsbranden på båda sidor om den nu breddade gatan.

Efterhand behövde staden ett större torg och den lilla torgytan i den södra delen av Kronobergsgatan breddades succesivt. På en stadskarta från 783 ser man att man fått ett något större torg (bokstaven O på kartan) och att rådhuset låg på den södra sidan av det nya torget. Inom det som idag är Stortorgets södra del låg också landshövdingens tjänstelokaler och ett fängelse.

År 1799 drabbades staden av ännu en brand. Efter branden utvidgade man torget till att omfatta det som idag är Stortorgets södra del. En sista stor stadsbrand inträffade år 1843. Man valde då att inte bygga upp bebyggelsen inom det nuvarande torgets norra del. Man skapade i stället dagens öppna torg med landshövdingens residens ståtligt placerat på vid torgets norra sida.

Men under torgets yta finns lämningarna kvar efter de olika generationer av bebyggelse som funnits på platsen.