• Undersökningen vid Snapperiskogen sker i samverkan med Kulturmiljö Halland, Jönköpings läns museum och Bohusläns museum.

    Undersökningen vid Snapperiskogen sker i samverkan med Kulturmiljö Halland, Jönköpings läns museum och Bohusläns museum.

  • Lotten Haglund från Jönköpings läns museum dokumenterar röjningsrösen.

    Lotten Haglund från Jönköpings läns museum dokumenterar röjningsrösen.

måndag 10 juni 2019
Arkeologisk utgrävning pågår: Snapperisskogen

Författare: Johan Åstrand Johan Åstrand

Södra Småland är speciellt på så vis att det finns stora områden med bevarade lämningar från bronsålder och järnålder i det som är dagens skogsmark. Ett sådant ovanligt rikt fornlämningsområde, Snapperisskogen, ligger strax väster om Växjö och här görs en arkeologisk undersökning under 2019. Undersökningen påbörjades i mitten av maj och pågår augusti månad ut. Ett tiotal arkeologer kommer att arbeta med utgrävningen.

Inom det område som ska undersökas finns en rad olika typer av fornlämningar som ligger på en höjdsträckning. På så gott som hela undersökningsytan finns det som kallas för fossil åkermark, det vill säga röjningsrösen, odlingsterrasser och andra spår av tidigt jordbruk. Den fossila åkermarken inom undersökningsområdet har en sammanlagd yta av 14 hektar men röjningsröseområdet fortsätter både åt norr och söder. Bland de ca 400 röjningsrösena och andra odlingslämningar kommer utvalda objekt att undersökas. Genom analyser av pollen, både i marken under röjningsrösena och i torvlagren en närbelägen våtmark, kan man få en bild av hur man odlat under olika tidsperioder, vilka grödor man haft och hur skog och växlighet sett ut i det omgivande landskapet. Förmodligen har det funnits ett öppet odlat landskap på platsen under mycket lång tid. Först i sen tid har den mörka granskog tillkommit som intill nyligen fanns på platsen. Platsen kan därför ha mycket att säga om hur människor format och förändrat sitt landskap under årtusenden. Mitt i undersökningsområdet finns två gravrösen som även de kommer att ingå undersökningen. Vi misstänker att de är gravar från bronsålder men det kan hända att de brukats för begravningar även senare.

Vid Snapperisskogen finns också ett stort välbevarat boplatsområde. Under marken döljer sig eldstäder, stolphål från hus och avfallsgropar. Boplatslämningarna upptäcktes vid den inledande förundersökning som gjordes 2018 och man kunde då C14-datera ett antal konstruktioner. Dessa visade sig vara alltifrån mitten av bronsåldern (ca 1200 f Kr) till folkvandringstid (ca 500 e Kr). Förmodligen har det funnits en fast bosättning i form av en gård eller by i området under mycket lång tid. Denna bebyggelse har antagligen flyttat runt inom sitt odlingsområde. I mitten av området fanns många boplatsspår från tiden omkring 300 till 500 e Kr (yngre romersk järnålder och folkvandringstid). Förmodligen är detta spår efter den sista bebyggelsen i området. Efter 500 e Kr övergavs området, odlingen upphörde och bebyggelsen flyttades. Liknande förlopp kan följas på många platser i Skandinavien vid samma tid. Kanske kan undersökningen vid Snapperisskogen bidra till att förstå vad som hände under denna omvälvande tid som brukar kallas den folkvandringstida krisen?

Att som arkeolog få möjlighet att undersöka spåren efter en långvarig bebyggelse tillsammans med det odlingslandskap som det ingått i är mycket ovanligt för en arkeolog. Möjligheten till en sådan helhetsbild av området under brons- och järnålder ger området en särskild kvalitet. Även förhållandet mellan gravar, boplats och åkermark kan säga något om den tankevärld man haft när man utformat sin omgivning. Allt detta blir möjligt eftersom lämningarna fått ligga kvar opåverkade av senare odling och bebyggelse.

Fornlämningsområdet vid Snapperisskogen fortsätter även utanför det undersökningsområde som nu är aktuellt. Det gäller inte bara den fossila åkermarken utan även boplatslämningarna. För tjugo år sedan gjordes en förundersökning av området söder om den aktuella ytan. Även här fann man omfattande boplatslämningar från brons- och järnålder men även lämningar från stenålder. Här finns också flera gravar samt hällristningar i form av skålgropar. Inom området finns även ett system av färdvägar eller stigar med oklar funktion. En av dessa stigar sträcker sig även norrut genom det aktuella undersökningsområdet vid Snapperisskogen och kommer att ingå i den aktuella undersökningen. Någon större undersökning kom dock aldrig att utföras i det södra området. Den rika förekomsten av fornlämningar i omgivningen visar att man bör se hela den höjdsträckning där Snappperisskogen ingår som ett sammanhängande fornlämningsområde.

Orsaken till att man nu gör undersökningen vid Snapperisskogen är att firman Maskin & Mekan anlägger ett nytt område för sin entreprenadverksamhet. Som exploatörer är de dem som bekostar undersökningen. Det arkeologiska arbetet utförs av Museiarkeologi sydost som ingår i Kalmar läns museum men som har fast baserad verksamhet i Kronobergs län. I projektet deltar en bred arbetsgrupp av arkeologer och experter och arbetet utförs i samarbete med bland annat Jönköpings läns museum, Kulturmiljö Halland och Bohusläns museum. Medan utgrävningen pågår kommer vi att ha visningar både för allmänheten och för olika grupper. Det finns också möjlighet att följa hur arbetet framskrider i denna blogg. Vi räknar med att undersökningen kommer att ge spännande resultat. Välkommen att ta del av dem!

….. och sist Snapperisskogen. Varför heter platsen så? Namnet finns med på den ekonomiska kartan från 1950-talet. Vi har inte hittat några uppgifter på hur gammalt namnet är eller vad det syftar på. Är det någon som vet?


Kommentera