fredag 8 februari 2019
Kanonens resa från bärgning till konservering

Författare: Angelica Fingal Angelica Fingal

I det här inlägget tänkte jag låta er följa med en 12-pundig bronskanon, från när den hittades på vrakplatsen till att den bärgades, för att nu konserveras. Följ med vettja!

Dykare vid Kronan.

Regalskeppet Kronans vrakplats hittades 1980 och redan 1981 påbörjades undersökningar och bärgningar av kanoner. År 1988 påbörjas en ny sommar-säsong med att dyka ner till vrakplatsen och undersöka Kronan. Detta år bärgas sex stycken kanoner, en utav dem är den vi ser i bild. Den påträffades på skeppets aktersta kanonport på övre batteridäck, alltså i samma position som den faktiskt hade 1676 när Kronan förliste. Den delen som sticker upp heter ”druva” och fungerar som ett handtag längst bak på kanonen. 

Kanonlyft

Här ser vi kanonen lyftas och för första gången på väldigt länge bli träffad av solens varma strålar. Tänk vilken känsla det måste varit att se dessa magnifika skapelser lyfta från vattenytan! 
Kanon bärgas av Kustbevakningen.

På bilden ligger kanonen på båten och här är det kustbevakningen som hjälper till. Kanonen jag har valt att berätta om är den som ligger närmast i bild. Det krävs rejäla maskiner att lyfta dem då denna kanon väger 780 kg. 

Efter de bärgat kanonerna kan konserveringen börja. De lades i tankar med vatten som ska dra ut salter och andra föroreningar i metallen under en lång period. Sedan torkades de och placerades i klimattält.

Alla kanoner har olika korrosionsbilder vilka kräver olika arbetsmetoder. Detta är en bild på kammarstycket med en stor vase i mitten. Ovansidan är obearbetad och underdelen är bearbetad med mjuk roterande gethårstrissa. Detta gjordes för att avlägsna löst sittande korrosion vilket gör kanonen mer stabil för att kunna ställas ut. 
Detalj från en kanon.
På alla bilder i detta inlägg kan ni mer eller mindre se druvan. Se vilket vackert detaljarbete som har bevarats! Druvan är formad som en delfin vilket symboliserar lycka och välgång för soldaterna och sjömännen på skeppet. De vidrördes och klappades innan kriget började.

Före konserveringen.

Denna bild är före konservering och har en mycket välbevarad yta. 

Efter konserveringen.

Detta är en bild efter konservering där även ett lager vax är applicerat. Detta görs i huvudsak för att skydda ytan och förstärka dess estetiska uttryck. 

Det finns så mycket mer att berätta om kanonerna och som jag gärna vill dela med mig av! Som exempel hur kanonerna tillverkades, vad är en vase? Varför är vissa kanoner så välbevarade? Varför är det en sådan stor andel av kanonerna (40%) som ej är från Sverige? Dessa funderingar är mycket spännande och det får bli ett senare inlägg helt enkelt.

Kommentera