Brons – ny statusfylld metall för eliten i samhället

Under bronsåldern gjorde metallen brons sitt intåg i vår del av världen. Metallhantverket i Europa uppstod i sydöstra Europa ungefär redan 4 000 f Kr men nya idéer, tekniker och samhällsformer överförs ofta sakta och stegvis.

De nya metallerna koppar och framför allt brons blev viktiga statusmarkörer och användes för att tillverka olika smycken. Brons var också råvara till nya redskap i människans tjänst, exempelvis bronsyxor. Fortfarande rådde dock stenålder för de allra flesta människor, metallerna var alltför dyrbara för att kunna ersätta sten och trä som de vanligaste materialen.

Bronset bidrog till framväxten av en samhällselit – stormän – som utövade makt över ett begränsat område. Samhället förändrades: Jordbruket med dess överskott i kombination med ett mer organiserat lokalsamhälle, innebar att vissa kunde ägna sig åt särskilda hantverk och utveckla tekniker, till exempel avancerat bronssmide.

Brons är en legering – en blandning – av koppar och tenn. Koppar fick vi hit via långa handelsvägar från Alperna och Iberiska halvön medan tennet hade sitt ursprung i sydöstra England. Via handelsvägarna kom inte bara metaller och föremål – även idéer, kultur och religion färdades via de vitt förgrenade kontaktvägarna.

Med gjutformen som vi visar här i utställningen kunde bronssmeden gjuta så kallade holkyxor. Dessa försågs med träskaft i öppningen – det som kallas holken – och surrades mot skaftet med en läderrem genom yxans ögla. Holkyxans utformning, där yxan träddes på skaftet, var ett sätt att spara på det dyrbara bronset.

Tidsålder: Bronsåldern

Gjutform

Holkyxa

Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum