Klapphuset i Kalmar

Klapphuset i Kalmar

Det vilar där i fjärden som om det flöt på vattnet, klapphuset som berättar historier som inte brukar synas som fysiska avtryck i en modern stad. Arbetarkvinnornas historia, de enkla men tunga vardagssysslornas historia.

Kanske Skandinaviens enda klapphus 

Helt belagt är det inte, men Klapphuset på det som kallas Kattrumpan i Kalmar brukar omtalas som det enda bevarade i Skandinavien. Tvätthus eller klapphus av denna typ var vanliga i städerna under 1900-talets början men försvann ett efter ett när rinnande vatten blev vanliga i hemmen och när så småningom tvättmaskiner blev en del av vardagen. 
1857 beslutade stadens styrande att ett klapphus skulle byggas som skydd för de som tvättade. Kanske hade männen sett sina mammors eller tjänstefolkets rödfnasiga händer och svullna leder efter det tunga arbetet i kallt vatten och med hårda vindar från Kalmarsund. Långt före den moderna synen på arbetsmiljö och ergonomiska arbetsställningar, är det anmärkningsvärt att man just hänvisade till den ohälsosamma och utsatta arbetsmiljön när beslutet togs. I Kalmar fanns som mest fyra klapphus och det första byggdes på Kattrumpan eftersom vattnet där var strömt och inte så dyigt som på många andra ställen. Det klapphus vi ser idag, ersatte det ursprungliga någon gång mellan 1902 och 1906. 

På 1960 och 1970-talen var klapphuset rivningshotat. Gunnel Forsberg Warringer, antikvarie på Kalmar läns museum och Bengt D Silfverstrand, lokal konstnär, startade aktionsgruppen Sällskapet Klapphuskåren med syftet att rädda byggnaden. Med uppmärksamhet i både tv och rikspress, med insamling av pengar och med stöd från lokal opinion, lyckades man. Klapphuset förklarades om byggnadsminne 1983 och är idag en självklar och omistlig del av stadens kulturarv. Kalmar kommun är ännu ägare. 

Snillrik konstruktion

Klapphuset är 7 x 17 meter, byggt på pålar i vattnet och förbundet till land med en brygga. Pålarna bär upp husets väggar omkring en meter över vattenytan.  Inne i byggnaden flyter en flotte som man når från en trappa vid ingången. Trappan är fäst i byggnadens syll med gångjärn som gör att trappans läge ändras beroende på vattenståndet och därmed kan följa med flottens rörelser. Vid bassängen i flottens mitt finns tunnor som man kan stå i, nedsänkt i vattnet men utan att bli blöt. Det kallas klappningsplats och det var därifrån tvätten klappades med klappträn. Det är detta arbetsmoment som givit huset dess namn. Med den nedsänkta tunnan blev arbetsställningen bättre för dem som tvättade eftersom man kom närmare vattenytan utan att ligga på knä. 

Så tvättade man

När man gick till Klapphuset hade en stor del av det tunga arbetet redan utförts. Textilierna hade blötlagts i kallt vatten och soda. Därefter lades tvätten i en balja med varmt vatten och såpa där den gnuggades mot tvättbräda. Nästa steg var att koka tvätten i en gryta med tvättmedel, ofta användes hemkokt lut. Den varma, blöta tvätten lades i de tomma tvättbaljorna eller i en mangelkorg. Sedan transporterades allt till klapphuset för sköljning, klappning och urtvättning.

Arbetsplats och samlingsplats

Kalmar stad arrenderade ut klapphuset till en föreståndare som skulle se till att stadgarna för verksamheten följdes och sköta vissa sysslor. Mellan 1914 och 1950 var arrendatorerna först fru Emma Valter (1914-21) och sedan under en lång period hennes dotter, fröken Helfrid Walter (1921-1950). Föreståndaren tog ut en avgift av dem som använde klapphuset. År 1914 kostade det fyra öre per tunna för upp till tre timmars tid, det dubbla för sex timmar och 17 öre för allt över sex timmar. I gengäld skulle föreståndaren bland annat hålla dörren stängd om ingen ”klappade”, hålla flotten ren, slå upp isen på vintern, underhålla tunnorna och se till att mattor och alltför smutsiga persedlar inte tvättades inne i klapphuset utan utanför. Man förstår att det kunde bli diskussioner om hur reglerna efterlevdes precis som i dagens tvättstugor i flerfamiljshus! På 1920-talet ändrades ordningen; man reserverade olika dagar för olika typer av tvätt, just för att man inte skulle smutsa ner vattnet för varandra. Måndagar och tisdagar var vigda åt vittvätt och övriga dagar var det tillåtet med grovtvätt. Klapphuset fungerade under många år som en viktig arbetsplats för kvinnor, både för dem som tvättade åt andra och för kvinnor som skötte om den egna tvätten. 

Klapphuset fyllde också en social funktion där man kunde dela nyheter, hjälpas åt och umgås. Under en period under 1930-talet blev det också en populär samlingsplats för ungdomar som tog med sig musikinstrument och bildade ett ”klapphuskapell” som musicerade under sommaren och tidigare höstkvällar till glädje för de danssugna och till missnöje för de som ondgjorde sig över ungdomens sätt att umgås. 

Ännu på 1950- och 1960-talen var klapphuset relativt flitigt använt och hölls öppet måndag till lördag. Arrendator var Hjalmar Rosengren. Nu tog man inte längre betalt för tid i tunnan, utan per plagg. De senaste 40 åren har klapphusets användning gått ner. Men tvättning av framförallt trasmattor har fortsatt och det finns än idag de som alltid tvättar sina trasmattor i klapphuset och påstår att det bräckta Kalmarsundsvattnet hjälper till att bevara färgerna särskilt bra. 

Liselotte Jumme är byggnadsantikvarie och chef över Bebyggelseenheten på Kalmar läns museum.

Ort: Kalmar

Beställare: Tidskriften Byggnadskultur

År: 2019

  • Fru Iris Lindhoff tvättar från en av tunnorna år 1959. Foto: Rolf Lind, Kalmar läns museum.
  • Idag ligger den moderna bebyggelsen på Laboratorieholmen som en fond till Klapphuset. Foto: Liselotte Jumme, Kalmar läns museum.
  • Exteriört är byggnaden rödfärgad med ljust målade småspröjsade fönster. På det valmade papptaket finns två karaktäristiska ventilationshuvar.  Foto: Liselotte Jumme, Kalmar läns museum.
  • Foto: Liselotte Jumme, Kalmar läns museum.
  • Mattor på tork utanför klapphuset 1965. Föreståndare Hjalmar Rosengren lutar sig mot räcket. Foto: Kalmar läns museum.
  • Interiör med pågående tvättning år 1965. Foto: Kalmar läns museum.

Sidan uppdaterades 8 mars 2019 klockan 09.41

Oskarshamn

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar