Museon historia

Kalmarin läänin museo juontaa juurensa Kalmarin läänin antiikkiyhdistykseen, joka perustettiin vuonna 1871. Yhdistys perustettiin Kalmarin linnaan, mikä teki linnasta tärkeän kohteen alueen yleisölle ja kouluille. Kokoelmat keskittyivät alun perin esihistoriaan ja kansantaiteeseen, mutta pian ne laajenivat käsittämään myös korkeatasoisia ja käsityökokoelmia.

Museo aloitti jo varhaisessa vaiheessa Museoviraston johdolla osallistumaan alueelliseen kulttuuriperinnön suojeluun, johon kuului muinaismuistomerkkien, kirkkojen, keskiaikaisten kaupunkien ja asuinalueiden säilyttäminen. Vuodesta 1927 lähtien museo sai myös valtion avustuksia tähän tehtävään. Lähes 100 vuoden ajan vakaan noin viiden hengen henkilöstön ja noin 30 000 vierailijan vuotuisen kävijämäärän jälkeen liiketoiminta laajeni merkittävästi 1960-luvulla ja siitä eteenpäin.

Milstolpar i Kalmar läns museums historia

Täältä voit lukea joistakin Kalmarin maakuntamuseon historian tärkeimmistä tapahtumista.

  • 2021 firar vi 150 års-jubileum.
  • Vuonna 2020 koronapandemia merkitsi laajaa digitaalista muutosta niin, että museo tarjoaa nyt sekä suoria että tallennettuja luentoja sekä podcastin Museimagasinet.
  • 2019 avslutade Kalmar läns museum verksamheten vid Eketorps borg.
  • 2015 startade företagsforskarskolan Grasca.
  • Vuonna 2012 museon uusi esinelehti vihittiin käyttöön entisessä Volvon tehtaassa.
  • Vuonna 2009 perustettiin kulttuuriympäristöpedagogiikan kehittämiskeskus yhteistyössä Ruotsin Kuntaliiton kanssa.
  • Vuonna 2002 lääninmuseo otti Öölannin Eketorpin linnan toiminnan Muinsoimisvirastolta.
  • Vuonna 2000 lisättiin Wimmerströmskan maatilasäätiö Västervikissä.
  • Vuonna 1997 museo aloitti "Salvestadenin" linnan vallihaudassa (suljettiin vuonna 2007).
  • Vuonna 1995 Kalmarin kunta otti haltuunsa Kalmarin linnan toiminnan.
  • Vuonna 1984 lisättiin Jenny Nyströmin ja Curt Stoopendahlin säätiö.
  • Vuonna 1987 museo sai uudet kauan odotetut näyttely- ja toimistotilat Kalmarin Kvarnholmenin entiseen Ångkvarneniin.
  • Vuonna 1981 tehtiin strateginen päätös ottaa vastuu kuninkaallisen Kronan-laivan meriarkeologisista tutkimuksista.
  • Vuonna 1977 museo muutettiin säätiöksi, jonka päämiehinä toimivat Kalmarin läänin kotiseutuyhdistys, Kalmarin alue ja Kalmarin kunta.

Museibyggnadens historia

Välkommen till Kalmar läns museum och den ståtliga byggnaden Ångkvarnen, en gång Skandinaviens största privatägda kvarn. I denna byggnad förvarade man spannmål och malde mjöl ända fram till 1957. Idag bjuder de sex våningarna på en mångfald av upplevelser för alla åldrar, inklusive kontor. Men låt oss börja från början och utforska hur denna ångkvarn omvandlades till Kalmar läns museum.

Kvarteret Kvarnen har varit förknippat med spannmål, mjöl och bröd sedan 1600-talet då det låg ett kronobageri där. Historien om Kalmar Ångkvarn börjar 1847 när grosshandlaren och rådmannen Theodor W Jeansson och flera affärskollegor bildade bolaget Kalmar Ångkvarn i en äldre byggnad i kvarteret.

Bolaget hade som syfte att ”anlägga och drifva en Ångqvarnsinrättning till förmalning af säd”.

Fabriken startade i liten skala och växte sedan till att bli Skandinaviens största privatägda mjölkvarn. Under mer än ett sekel malde man spannmål från Öland och Möreslätten till mjöl i detta kvarter. Som mest arbetade 150 personer här.

Mot slutet av 1860-talet tog Johan Jeansson, brorson till Theodor, över företaget och inledde ombyggnader, effektiviseringar och expansion. När Johan Jeansson avled tog sonen John över och utökade verksamheten ytterligare. År 1898 byggde han Sveriges första riskvarn och importerade ris från Burma. Verksamheten blomstrade under flera decennier. Varumärken som Victoria Valsmjöl. Kalmar Vapen, Kalmar Rågsikt, Granular och Sveakorn gjorde Kalmar Ångkvarns namn känt i hela Norden.

Havregrynen sades förresten vara så lättsmälta att de passade den ömtåligaste mage och så näringsrika att de kunde ersätta både ägg, kött, sill och potatis. Idag ligger bland annat länsstyrelsen i kvarteret.

En påse Svea havregryn från Kalmar Ångkvarn.
Säd lossas från järnväg med elevatorn.
Kalmar riskvarn under byggnad 1906.
Sädsäckar lossas från ett fartyg utanför Kalmar Ångkvarn (ca 1890-1900).

Ångkvarnen som arbetsplats

Ångkvarnen var en mansdominerad arbetsplats, men provbagerskan var en kvinna. Hon hade ansvaret för att provbaka frestande kanelbullar, småfranska och kaffebröd för att säkerställa att mjölet höll högsta kvalitet. 

Arbetsvillkoren var präglade av lojalitet gentemot arbetsgivaren, och avtal var sällsynta. År 1905 utbröt en strejk vid Ångkvarnen i Kalmar, där arbetarna ville organisera sig i en fackförening men stötte på motstånd från vd John Jeansson. Trots strejk och bojkott från fackföreningar runtom i landet fortsatte produktionen med hjälp av strejkbrytare. Denna händelse ledde till att Karl ”Kalle-Masse” Magnusson, som ledde strejken, senare blev socialdemokratisk riksdagsman.

Provköket i Kalmar ångkvarn, fönster mot Proviantgatan.

Expansionen fortsätter

Expansionen fortsatte med olika ägare inom den inflytelserika Jeanssondynastin, en familj som dominerade politiken, näringslivet och societetslivet i Kalmar under 150 år. Ångfartygsbolag, brännvinsbolag, margarinfabrik, rederi, järnväg, tegelbruk, marsipantillverkning och skeppsvarv är bara ett axplock av allt som de olika Jeanssonsönerna sysslade med under sina glansdagar.

Byggnaden som museet är inrymt i ritades som spannmålsmagasin av stadsarkitekten J Fred Olson och stod klar 1932.

Ångkvarnen brinner

Sommaren 1935 inträffade en tragedi när en brand förstörde den ursprungliga kvarnen. Lördagen den 6 juli hade målaren Karl Ture Magnusson spillt linolja på golvet och kastat det oljedränkta pappret i ett hörn innan han gick hem för helgen. Några timmar senare brann Ångkvarnen ner, och trots ansträngningar från 150 brandmän lyckades man bara rädda kontorshuset och mjölmagasinet. Karl Ture Magnusson dömdes för vållande till branden och fick betala böter och skadestånd.

Kalmar Ångkvarn brinner den 6 juli 1935.
Ångkvarnsbranden i juli månad 1935. Denna bild spreds i pressen och kom att symbolisera katastrofen.

Ångkvarnen byggs upp

Efter försäkringsersättningen och uppbyggnaden fortsatte Kalmar Ångkvarn verksamheten fram till 1957. Konkurrens och förändrade kostvanor ledde till att bolaget Kalmar Ångkvarn sålde företaget till Wenner-Gren-koncernen som sedan lade ner verksamheten. 125 anställda förlorade sina jobb och maskinerna monterades ner och flyttades till andra fabriker.

Kalmar läns museum flyttar in

Lantmännen tog över lokalerna under en tid innan Kalmar kommun köpte hela den gamla historiska ångkvarnen. Efter många och långa diskussioner blev det bestämt att Kalmar läns museum skulle flytta in i Ångkvarnen. Vid den tiden hade Kalmar läns museum sina samlingar på Kalmar slott och kansliet var i den tidigare Navigationsskolan vid Södra kyrkogården i Kalmar. Flyttlasset gick 1987 och invigningen förgylldes av kunglig närvaro.

Museichefer vid Kalmar läns museum genom tiderna

  • 2010-nuvarande, Örjan Molander
  • 1998-2010, Maria Malmlöf
  • 1984-1997, Dag Widholm
  • 1973-1983, K-G Pettersson 
  • 1963-1972, Dagmar Selling
  • 1924-1962, Manne Hofrén 
  • 1914-1929, Ernst Hilldorf
  • 1884-1919, Fabian Julius Baehrendtz
  • 1878-1884, Herman Horn 
  • 1872-1881, Johan Anders Södermark