Mikaelidagen 29/9

Dagen utgjordes sedan gammalt av gränsmärket mellan sommar- och vinterhalvåret. Den var en *räppadag och en motsvarighet till Vårfrudagen. Då fick man åter lägga sig med ljuset tänt, men undvara midaftonsmålet. Dagen är ägnad åt ärkeängeln den helige Mikael. Han framställs ofta som drakdödare och själavägare på kalkmålningar i medeltida kyrkor. Mikaelidagen drogs in som självständig helgdag 1772. Därefter firades den på närmast följande söndag. Förr hölls ofta auktioner och marknader denna dag, vilket medförde att det var en efterlängtad helg.

 

Det var brukligt i bondesamhällets Sverige att tjänstefolket skulle säga upp sig två månader tidigare om de ämnade flytta vid Mikaeli. Då skulle höst- och skördearbetet vara avklarat och bönderna kunde avvara tjänstefolket under några dagar. Långt innan dagen inträffade förekom det att tjänstefolket sjöng följande visa. På Mikaelidagen som faller in i år, Då tänker jag å flytta härifrå. Och ingen har jag då som mig sörja må, Ej heller jag skall fälla någon tår. Vid Mikaeli var det brukligt att husbondfolket försåg sina tjänare med matvaror, vilka kunde bestå av en brödkaka samt ett stycke får- eller griskött. I de gammaldanska landskapen förekom ofta två flyttgillen. Det första var ett avskedsgille och det andra ett välkomstgille. Det var de som flyttade som stod för förtäringen.

 

Från 1819 försköts flyttdagen till den 24 oktober med motiveringen att i slutet av september var man inte klar med höst- och skördearbetena. Då infördes även friveckan i tjänstehjonsstadgan. Från 1890 började skördegudstjänster införas och under 1920-talet blev de vanligare och vanligare. År 1962 förekom de i 700 församlingar i Sverige med den största utbredningen i Skåne, på Västgötaslätten samt i Närke och Uppland. Kyrkorna smyckas då med sädeskärvar, trädgårdsalster som potatis, kålrötter, kålhuvuden, grönkål, morötter, rödbetor, pumpor, gurkor, äpplen, päron, blommor av olika slag samt av ljus. Skördegudstjänsten har spridits till Sverige genom den evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland, där den uppstod på 1700-talet. Från 1890 började skördegudstjänster införas och under 1920-talet blev de vanligare och vanligare. Då smyckas kyrkorna med sädeskärvar, trädgårdsalster som potatis, kålrötter, kålhuvuden, grönkål, morötter, rödbetor, pumpor, gurkor, äpplen, päron, blommor av olika slag samt av ljus. Jenny Nyström har illustrerat skördetiden med plockning av äpplen.

 

* Räpparäkning är den svenska allmogens indelning av året i fyra räppar om vardera tretton veckor som utgår från de fyra räppardagarna Marie bebådelse, midsommardagen, Mickelsmässa och juldagen. Räppadagarna var utgångspunkter i det gamla jordbrukssamhället från vilka man räknade veckor baklänges.