Änglar

    Visst finns de!

    De är sändebud, så kallas de på hebreiska och på grekiska och vårt ord ängel är försvenskad grekiska. Bild Julklockan 1929 I Bibel och i tradition så beskrivs de på många sätt och i olika klasser. Genom tiderna har de gått igenom en utveckling i tanken och framför allt i konsten, från Mellanösterns sfinxer och bevingade tjurar till våra dagars androgyna blida skepnader. Änglarna i Bibeln beskrivs alltid som manliga, har de kroppslig gestalt så visar de sig som sköna ynglingar, har de namn, så är de mansnamn, som vi kan se längre ner om ärkeänglarna. Däremot beskrivs de aldrig som könsvarelser.

    I Nya Testamentet antyds att de inte är kroppsliga på människors vis. Så när de dyker upp i konsten får de tidigt androgyna drag. Man kan notera att en ängel aldrig avbildas som skäggig. Övergången till de rent feminina dragen kommer med artonhundratalet. Vi kan börja med keruberna. Det vi kallar keruber har blivit små feta gossar som svävar omkring med trumpeter vid munnen. Så har det varit sedan barockens dagar. Det har kommit från det antika arvet med cupidoner och amoriner som dekorativa element. En märklig utveckling i konsten och fantasin, fynden från Mellanöstern och de bibliska texterna, visar dem som bevingade lejon eller tjurar, majestätiska och skräckinjagande varelser som bevakar det heliga. Seraferna är andra. I vår konst har de blivit bevingade ansikten med serafiska leenden. I den romanska konsten visas de som änglar så skyler sig med sina sex vingar. I det Gamla Testamentet var de snarast flygande brinnande ormar med tre par vingar, kort sagt drakar. Nu pryder de Serafimerordens kedja som änglaansikten. Vi har ärkeänglarna, de förnämsta änglarna, och tre har vi namnen på. Mikael som är krigaren, som besegrar draken, djävulen. Han avbildas gärna med rustning och spjut stående på draken. Stundom kan han förväxlas med S:t Göran och hans drake. Skillnaden är att S:t Göran helst avbildas till häst och med jungfrun som väntar på stridens utgång. Gabriel är en annan. Han kommer till Maria och framför bebådelsen om Jesu födelse. Han beskrivs ofta med en lilja i handen som han överlämnar till jungfru Maria. (bild Julklockan 1901, Bebådelsen) Han är ängeln som är budbäraren framför andra. Rafael möter vi i Tobits bok som Tobias följeslagare och rådgivare på en farofylld resa. Han beskrivs också som läkaren i Tobits bok. Här på museet kan vi med Jenny Nyströms bilder visa hur änglarna tagit den gestalt vi är vana vid att se, det vill säga som androgyna, bevingade gestalter i antikinspirerade kläder. Bild Barnens vän, påsknummer 1933, Klm 32738:341 Dessa änglar möter vi ofta som skyddsänglar. Det är en gammal tro att vi alla och framför allt barnen har sina skyddsänglar. Dessa änglar som är avdelade att ta vara på oss i livet.bild Julklappen 1901, Barnens änglar Jenny Nyström visar gärna hur änglarna är med barnen i alla faror som hotar just lekande barn. En av de mest kända är ängeln som hjälper två små barn över en spång över en brusande fors ute i skogen och en annan är mer alldaglig, då ängeln hindrar två små syskon att ge sig ut på svag is. Så har vi en utveckling från det dramatiska till det ljuva. Änglar som vi vågar se och hoppas att de beskyddar oss.

    Text. Erik Haglund