Julgranen

    Enligt uppgift skall julgranen vara av protestantisk härkomst från 1500-talet. Tyska katoliker kallade protestantismen för julgransreligionen. Lutheraner och kalvinister betonade julens firande som familjefest i motsats till katolska offentliga processioner och skådespel. I början av 1500-talet fanns prydnadsjulgranar i Freiburg och Strasbourg. De dekorerades med äpplen, frukter, kakor och små dockor. De användes i köpmannagillenas festlokaler. Under senare delen av 1700-talet fanns julgranen i Tyskland i de högsta samhällskikten. Seden spred sig i Europa från städerna till herresätena, prästgårdarna, storbönderna och sist till de egendomslösa på landsbygden och städernas arbetare. Den tidigaste uppgiften med julgran i Sverige kommer från Stora Lundby i Sörmland 1741 där familjen Wrede-Sparre bodde. Den verkliga spridningen av julgranen till bondehemmen skedde omkring 1870- och 1880-talen. Karl Wiking skriver i uppteckningar från Kråksmåla socken. ”Jag var 6 år, då jag fick min första stora julgran, alltså 1880”. Snöbollar av bomull, hemgjorda flaggor, papperskarameller, hemstöpta ljus och en Kristussymbol i toppen utgjorde detta tidiga julgranspynt. Text: Barbro Johnsson Smitts julgran Ett mycket intressant belägg om en tidig julgran finns i uppteckningen och härstammar från tidigt 1800-tal. Då kom en vandrande tysk hantverkare vid namn Smitt. Han bad om tillåtelse att i byns utkant invid byvägen få åt sig bygga en enkel koja … Julnatten 1819 hade han utanför dörren till sin koja i snön satt en liten gran i vilken 4 små hemstöpta ljus brunno, stilla och vackert ty vädret var lugnt.

    Den lilla granen väckte sympati av alla som sågo den då dom var på väg till julottan. Påföljande jul började rika bönder julmorgon ha en sådan liten gran med några ljus uti. Granen placerades på julbordet i en stor mässingsstake men inga prydnader i glitter och konfekt m.m. Historien är sann; för många gamla, nu hänsovna hava talat om Smitts Julagran. Emellertid spred sig seden med julgran långsamt, ty man höll i bondbyarna fast vid det stora, hemstöpta 3-grenljuset….

    Den verkliga spridningen av julgranen till bondehemmen tidfäster vår informant till omkring 1870- och 1880-talen: jag var 6 år, då jag fick min första stora julgran, alltså 1880. Snöbollar av bomull, hemgjorda flaggor, papperskarameller, hemstöpta ljus och en Kristussymbol i toppen utgjorde detta tidiga julgranspynt. Den första utomhusgranen med elektriska lampor restes vid Kråksmåla åldriga träkyrka år 1930. Ungefär samtidigt spreds adventsgranen i trakten. Första julkrubban såg Wiking c:a 1905. Det var vid en julfest i Hohults missionshus hos pastor Myrberg. Wiking omtalar vidare att man i rika bondehem och på herrgårdar hade en ljuskrona svarvad av trä att hänga i taket: En sådan Ljuskrona från 1803 tillhörande före detta Hinshults gods, Kråksmåla socken, är av mig inköpt och inlämnad till Kalmar museum.

    Text: Kurt Genrup