Jultraditioner i Kalmar

Olika kalmarjular i stadstraditionsuppteckningar Utifrån stadstraditionsuppteckningarna från Kalmar i Folklivsarkivet i Lund gjorda 1941 gav undertecknad för 12 år sedan en bild av tre olika Kalmarjular under 1800-talets senare hälft. Den första julen var den hos biskop Genberg kring 1870. Hans dotter stod för berättelsen som därigenom har det självupplevdas konkretion. Julgranen kläddes på förmiddagen och därefter var det lutfisk och gröt klockan två. ”Klockan fyra gick man i julbönen i den iskalla domkyrkan. Förr i tiden brukade basunblåsare stå på läktaren och utföra musik när psalm 55 sjöngs”. Klockan sex slogs dörrarna till matsalen upp, tjänarna bjöds på thé och sen var det julklappsutdelning (utan någon jultomte) inom familjen som därefter drack thé till en smörgås. På nyårsdagen tog man emot nyårsvisiter. ”Herrarna bjöds på ett glas vin och damerna konfektbitar. Ronden fortsatte till landshövdingen”. Nästa julskildring är från den Krusenstiernska gården vid samma tid. Likheterna med biskopsgården är slående. Den stora julgranen fanns även här som den stora julsymbolen. Man doppade i grytan vid 2-3 tiden (jfr lutfisken och gröten ovan) följt av thé med gotter och efter julbönen i kyrkan dracks det kaffe eller återigen thé. (I dessa bägge miljöer kan tedrickningen ses som en herrskapsmarkering). Även här skedde julklappsutdelningen utan jultomte och paketerna samlades i en stor korg. På juldagen serverades fisk, gröt och uppskuren julskinka. På nyårsdagen kom alla Krusenstiernas vänner och bekanta och ”önskade gott nytt år och så var det thébjudning sedan gick allesammans och bockade sig för landshövdingen klockan ett”. I motsats till nu nämnda borgerliga kulturmiljöer utgjorde julen på Ängö en stark kontrast under knappa ekonomiska realiteter. Här hade nästan alla sin egna gris som slaktades 8-14 dagar före jul men man hade inte råd att till julen äta av fläsket, än mindre julskinkorna som ofta såldes. På julaftonskvällen åts traditionellt endast fisk och gröt. Julottan i Domkyrkan var julens höjdpunkt. En informant omtalar till och med att man därefter även besökte julottan i Slottskyrkan som var en timme senare. Liksom i den mera utförliga artikeln i Årsboken Kalmar län är det här skäl att som avslutning betona att en ”traditionell” Kalmarjul uppvisade stora variationer främst beroende social miljö. Tar vi julgranen som exempel ”kunde den saknas helt, utgöra en liten gran på bordet, eller vara välklädd och räcka ända upp till taket” . Text: Kurt Genrup