Jultraditioner i Köping

En prästgårdsjul på norra Öland Från Köping på norra Öland berättas i en uppteckning gjord 1932 och 1934 om julfirandet i en gammal prästgård år 1885 17. Uppteckningen gjordes av Hanna Sjögren på Lorensbergsgatan i Kalmar. Kontrasterna med föregående uppteckning från Böda är slående. Julslakten var omfattande: en stor oxe och två stora svin. Får och gäss hade slaktats tidigare på hösten. Man gjorde 7-8 sorters korv. Det var ett hårt och tidsödande arbete att hacka allt kött då man saknade köttkvarn. Vissa skinkor och korv röktes hemma på prästgården. Efter slakten kom julbrygden. Julbaket var också mycket omfattande: rågbröd, vörtbröd på siktat rågmjöl, vetebröd och finbak. Dagen före julaftonen hade alla fattiga i Köpings och Egby socknar fått sin julkost bestående av kött, fläsk, bröd av alla sorter och ett hemstöpt julljus. Man hade inte bara en julgran. Prästgårdens största hade sin plats inne i stora salongen medan en mindre fanns ute i köket. På julaftonens morgon dukades det stora slagbordet med bland annat limpor, Ölands Prästost ”stark så att det sved i munnen” och julöl i silverkanna. Klockan fyra var det dags för det dukade kaffebordet i salongen med saffransbröd ”alla småbröd” och julgotter i mängd. Därpå följde julklappsutdelningen. På kvällen var det en traditionell måltid bestående av risgrynsgröt och lutfisk: ”Så avåts den heliga julaftonen under mycken glädje”. Därefter blev det en kort nattsömn med julotta klockan fyra. På den tiden var Köping och Egby ett pastorat. Julkalasen tog sin början redan juldagen då kyrkvärdar med familjer och kyrkans övriga tjänstemän var bjudna. På annandagen var alla storbönder med familjer bjudna till prästgården. Lite längre fram bjöds alla ”herrskapsfamiljer” och på nyårsdagen kom en stor del av sockenborna för att önska GOTT NYTT ÅR! Text: Kurt Genrup