Jultraditioner i Torsås

En traditionell torsåsjul Folkskollärare Andreasson i Slätafly gjorde under tidigt 1900-tal uppteckningar om julen för 100 år sedan med diverse personer i Torsås . Här beskrivs alla julförberedelser. Flertalet liknade dem på annat håll. Mindre känt är kanske hur man rengjorde golven: Hela huset tvättades och det tillgick på så sätt att man hällde vatten alnshögt i varje rum. Varefter man med borstar och kvastar skurade. Av julkakor som bakades omtalas en mångfald figurbröd såsom herrskap, hästar, grisar, tuppar och blommor. När vi kommer fram till julaftonen så dukades köttmat av olika slag upp på det stora bordet i dagligstugan - även det kokta grishuvudet. Öl fanns i en kanna av trä. På kannan sågs en pip, genom vilken även barnen sögo, när de blev törstiga. Ännu var julgransseden inte införd men på golvet ströddes halm överallt. På gården sattes upp ett flertal havrenekar, till småfåglarnas förnöjelse. På juldagsmorgonen bar det av till julottan - från avlägsna delar av socknen gick färden klockan fyra. Man medförde bloss i form av hopbundna stickor. Dessa bildade uppe på vallen vid kyrkan ett väldigt bål. I den närbelägna socken- eller kyrkstugan hängde bönderna upp sina kapprockar. Stora väldiga rockar, som behövdes för den långa färden. Kapprockarnas fickor innehåll bland annat en kraftig ´lomma-flaska´med brännvin. En annan uppteckning om julfirandet i Torsås gjord 1930 tar ingående upp julakalasen i bygden. Det hela har berättats av en manlig informant, P. G. Pettersson, född i socknen år 1863 10. Julkalasen uti denna trakten var på den tiden de angenämaste fester under hela året. Kalaset med släkt och vänner började julafton och räckte i sex dagar. Man skulle medföra en rejäl förning bestående av en grynpannkaka, ett grötfat, en brynost, ett fat sötost, en stor slagbrödkaka, en korg kringlor, små bröd samt ett stop eller en kanna brännvin. Potatis var däremot ett otänkbart inslag på julbordet då det ansågs för en stor nesa att använda den varan under julhelgen. Julbordet stod dukat under hela helgen. Här levdes ett glädjeliv, som icke till minsta del kan jämföras med nutidens kalas eller bjudningar. Mellan måltiderna roade man sig med lekar och allehanda kroppsövningar. Karlarna kunde till exempel dra krok, bryta arm, brottas, lyfta tyngder, stå på huvudet. Olika spel (till exempel kortspel) var ett vanligt nöje som dock kunde urarta till slagsmål och blodvite. Efter detta kunde man förenas vid brännvinsflaskan så var man åter som bröder igen och kunde börja på en ny lek. Vad som än skett under festen var det viktigt att man vid uppbrottet skildes som goda vänner. Text: Kurt Genrup