Jultraditioner i Torslunda

Julgran och julmat i Kalkstads by Ur en uppteckning från Kalkstad by i Torslunda socken på mellersta Öland år 1929 berättar J. P. Svensson född därstädes 1854 följande om julgranen och julmaten 20). Upptecknare var en elev vid Ölands Folkhögskola. Julgranen började dyka upp i byn på 1880-talet. Tidiga julgransprydnader var ätliga i form av äpplen och nötter. Julbaket innebar flera olika slags bröd inklusive bakkakor som gavs till fattiga barn. Av godis hade man äpplen och nötter som sparats till julen. Julbordet dukades vid 5-tiden på julkvällen. En julhög placerades mitt på bordet. Måltiden bestod av: Kroppkakor (dessa återkom sedan såväl på trettonafton som tjugonafton). Fisk. Julgröt med sirap på och därefter pannkaka. Öl och brännvin omtalas som juldryckerna. Efter det första ölglaset reser sig husfadern och skålar alla till. Till gröten skulle någon rimma och budskapet skulle vara tvetydigt. I Nils Keylands klassiker: Julbröd, julbockar och staffanssång från 1919 återges ett skriftligt meddelande från Torslunda och Algutsrum socknar av informanten Adolf Johansson 1910 att jultomtens föregångare i form av julbock ej förekom i denna trakt. Men i mera förmögna hem och i herrskapsfamiljer var det ingenting ovanligt, att någon manlig person av tjänstefolket kläddes ut till bock. I brist på bockhorn användes stors bagghorn, ibland hela skinnet. Bocken var lastad med julklappar. Julkalas i ett sjömanslag i Eriksöre År 1943 berättar f. d. hemmansägaren August Carlström en gammal kärngubbe om annandagens julkalas bland hemvändande sjöfarande i Eriksöre 22, (Torslunda socken). Dessa sjöfarande ingick i ett sjömanslag (en sjömansloge). I uppteckningen omtalas att det förr i tiden fanns detta sjömanslag. När dessa sjöfarande kom hem för julfirande gick det ganska glatt till. Var och en skulle i tur och ordning stå för det gängse julkalaset (på annandagen). Man samlades hos den sammankallande. Första anhalten hos årets värd var finrummet, där man ställde upp sig två och två med små flaggor i händerna. Man tågade därefter in i hallrummet, där man hade vit sand och hackat granris på golvet, till en kittel med starka drycker. På kitteln tändes en eld som även spred värme i rummet. Allt medan timmarna runno undan tinade den utav nordan och sydan barkade sjömanslogen upp och mången skämtsam julhistoria lär ha berättats. Man fortsatte firandet fram till tidig morgon. Text: Kurt Genrup Julgranen började dyka upp i Kalkstad på 1880-talet. Tidiga julgransprydnader var ätliga i form av äpplen och nötter. Denna gran har konstnärinnan Jenny Nyström dekorerat med bland annat levande ljus och flaggor från de nordiska länderna.