Nya fynd från årets dykningar vid regalskeppet Kronans vrakplats

Under vecka 33 genomförde Kalmar läns museum marinarkeologiska undersökningar av vraket efter regalskeppet Kronan för 44:e året i rad. Undersökningarna skedde för femte året i rad i samarbete med Försvarsmakten och dykare från Första ubåtsflottiljen, med ubåtsbärgningsfartyget HMS Belos som dykplattform. Samarbetet med Försvarsmakten är en förutsättning för att göra det möjligt att utföra det tidskrävande och riskfyllda arbetet. 

Syftet med årets dykningar var att undersöka hålrum i fartygssidan för att kartlägga djupt liggande fynd från såväl skeppets insida som utsida. Det var i första hand öppningarna till de så kallade låringsgallerierna på vrakets babordssida som undersöktes. Låringsgallerierna var de burspråksliknande balkongerna i skeppets akterdel, som var belägna på mellersta och övre däcket, och skansdäcket. Dessa däck befolkades i aktern av officerare, däribland amiralen på övre däck och kaptenen på skansdäcket ovanför. Gallerierna var rikt utsmyckade men också hyste officerarnas avträde, det vill säga toalett.

I år var utgrävningarnas fokus riktat mot skansdäckets öppning, i vilket en mängd föremål antogs kunna ha ramlat ned och därmed kunnat bevaras i skyddande lägen. Efter många timmar av tålamodsprövande arbete, resulterade utgrävningarna i upptäckten av flera spektakulära föremål, av såväl krigisk som konstnärlig karaktär. Mest iögonfallande är en bronskanon, den minsta av de 49 som hittills bärgats från vraket sedan upptäckten 1980, men också en mängd skulpturer av vilka de flesta ursprungligen tillhört skeppets utvändiga utsmyckning av låringsgallerierna.

Bronskanonen väger endast 150 kg (jfr med de tyngsta som bärgats som väger 3,7 ton!) och är 105 cm lång. Den är gjuten 1653 och bär den danske kungen Fredrik III (regerade 1648–1670) namnchiffer. Det är högst troligt att den lilla pjäsen, som sannolikt är en salutkanon, är ett krigsbyte från belägringen av Kronborgs fästning på norra Själland i Danmark. Belägringen och erövringen av fästningen skedde under det andra danska kriget i september 1658. Inte mindre än 77 kanoner, 34 ton krut och 1 000 tunnor proviant skall ha fallit i svenska händer när danskarna kapitulerade.

Bland de andra fynden finns flera skulpturer, huvudsakligen så kallade karyatider (pregnanta, kvinnogestalter med antika förebilder) i kombination med så kallade grotesker (grinande, monsterliknande ansikten). Skulpturerna är ytterligare bevis på de avancerade, mångfaldiga och imponerande utsmyckningar som prydde ett av de största skeppen i dåtidens Europa – och givetvis det största skeppet i det stormaktstida Sverige.

Foto: Andreas Sannerman, Första ubåtsflottiljen, Försvarsmakten