Nya fynd från Kronans vrakplats

Efter 349 år på Östersjöns botten har nya föremål från regalskeppet Kronan åter sett dagens ljus. Vid årets marinarkeologiska undersökningar hittades bland annat en stol med ett ryggläder som pryds av riksamiralen Lorentz Creutz och hans maka Elsa Duwalls alliansvapen samt årtalet 1653.

För 45:e året i rad har Kalmar läns museum genomfört marinarkeologiska undersökningar på regalskeppet Kronans vrakplats, sex kilometer öster om Öland. För sjunde året i följd har arbetet skett i nära samarbete med Försvarsmakten och dykare från Första ubåtsflottiljen med ubåtsbärgningsfartyget HMS Belos som dykplattform. Tack vare deras avancerade insatser kunde nya undersökningar genomföras och nya fynd bärgas. Försvarsmaktens medverkan i de marinarkeologiska undersökningarna är avgörande för att kunna utföra just det arbete som varit i fokus under de senaste åren – ett samarbete som museet uppskattar stort!

Fynd från riksamiralen Lorentz Creutz kajuta

Under en intensiv augustivecka gjordes fördjupade undersökningar av det område på skeppets övre däck där riksamiralen Lorentz Creutz hade sin kajuta. Arbetet hade två syften: dels att via balkongöppningen i fartygssidan, ett så kallat låringsgalleri, undersöka det fyndmaterial som deponerats och hitta en skyddad plats på botten, dels att via samma passage försöka nå fartygets utsida.

Efter ett intensivt och tålamodsprövande dykarbete djupt ned i galleriöppningen kunde föremål som tillhört riksamiralen Lorentz Creutz blottläggas. Bland fynden finns en stol med ett ryggläder som pryds av Lorentz Creutz och hans maka Elsa Duwalls alliansvapen (en sammanslagning av hälften av vardera adelssläkts vapen) samt årtalet 1653. Tidigare har ytterligare tre identiskt lika stolsläder med samma dekor påträffats i vraket.

– Att kunna knyta ett föremål så tydligt till dess ägare är av stor betydelse. Fyndet ger oss ovärderlig information om vilka personliga ägodelar personer i olika befattningar ombord omgav sig med, säger Lars Einarsson, marinarkeolog och projektledare för Kronanundersökningarna, Kalmar läns museum.

Fynd som dessa visar att Creutz, och adeln som samhällsklass, lade stor vikt vid att omge sig med personliga tillhörigheter i såväl offentliga som privata sammanhang, där individen som person, och inte bara dennes befattning, var av stor betydelse.

Skeppets magnifika exteriör växer fram

Intresset för att få en klarare bild av skeppets utsida som ligger vänd ned mot botten har varit fokus för undersökningarna under senare år. Pusselbit efter pusselbit läggs nu, och sakta men säkert träder en tydligare bild fram av hur ett av Europas största krigsskepp, och det största i stormaktstidens Sverige, såg ut. Framför allt har långa rader av så kallade karyatider, vertikala skulpturer av kvinnofigurer, prytt skeppets akterspegel och sidor i aktern, men även mytologiska gestalter som tritoner har varit placerade vid övergångarna mellan halvdäcken längs skeppets sidor i aktern.

Bilder från 2025 års undersökningar