februari 2019:
En plywoodtunna från Tjust-Frukt

I Kalmar fanns ”Choklauan” – i Gamleby hade man ”Mosen”.

I Sverige har vi odlat äpplen sedan länge, både för egen konsum­tion och avsalu. Mälardalen, Österlen, Gränna och Urshult i Småland har varit viktiga områden för svensk äppelodling under olika perioder. I norra delarna av Kalmar län finner vi ytterligare ett äppelområde – Tjustbygden. Nyligen har Kalmar läns museum införlivat en plywoodtunna i sina samlingar. Den är tillverkad av limmad träfanér. Tunnan har använts av Tjust-Frukt AB i Gamleby. Tunnan ska enligt uppgift ha använts för transport av frukt, lufthål återfinns i tunnans trumma. På 1920-talet hyrde Tjustbygdens Fruktförening vinden på en  fabriksbyggnad för packning av äpplen och torkning av sekunda frukt. Entreprenören Seth Björk såg nya möjligheter; frukt- och bärskördarna var stora i Tjust och vilda bär borde tas till vara.  

År 1930 stod den nya fabriken i rött tegel färdig på Odensvi­vägen i Gamleby.  Företaget fick namnet Tjust-Frukt. Redan första året köpte Björk in 30 ton bär, hallon, körsbär, vinbär, lingon, 290 ton äpplen och 38 ton päron. Företaget betalade bra för råvaran som fraktades in till Gamleby från Tjustbygden men även från andra håll i landet.  Man tillverkade saft, sylt och fruktmos som levererades till  bagerier, restauranger och sjukhus och så småningom till detaljhandeln. Den kanske mest välkända produkt som lämnade  ”mosen” och som ofta var en uppskattad julklapp, var konfektmarmeladen gjord på äpplen och råpressade bär. Andra produkter var tärningsmarmeladen i trälådor och Odessamarmeladen gjuten i formar.

Efter skörden skalades alla äpplen för hand på vinden. Även resten av produktionen sköttes utan maskiner och man kokade moset i stora grytor.Verkmästarna på Tjust-Frukt kom från Tyskland, Ryssland, Österrike och Ungern, och alla tillförde de egna kunskaper och specialiteter. Personalstyrkan på Tjust-Frukt varierade mellan 25 och 120 personer beroende på säsong. I Gamleby fick många kvinnor anställning på ”mosen” precis som i Kalmar där ”choklauan”, Röda Ugglans chokladfabrik, också var en kvinnoarbetsplats. En kvinna som kom att spela en viktig roll för framgångarna var Astrid Fleetwood (1866–1950) på närbelägna Odensviholms herrgård. Hon var sedan länge engagerad i att få fler att odla frukt och bär i Tjustbygdens Fruktförening. Som första kvinna blev hon invald i Sveriges Pomologiska Förening. Sverige borde kunna vara självförsörjande på frukt, ansåg man. Det gällde bara att propagera för rätt sorter och odlingsmetoder, något som ständigt skulle utvärderas. Fram till mitten av 1900-talet fungerade också många herrgårdar som plantskolor. Odlingen runt om i Tjust var omfattande och sträckte sig även ut i skärgården som var väl lämpad för fruktodling.

Tiderna förändras och under 1950-talets snabba industriella utveckling blev den småskaliga tillverkningen, inriktad på hantverk och hög kvalitet olönsam – och år 1965 upphörde Tjust-Frukt. AB Plyfa i Hassela har med största sannolikhet tillverkat plywood­tunnan men den är inte märkt. Under 1930- och 40-tal tillverkade företaget produkter som skidstavar, bärkontar och korgar. År 1946 anställdes Lars Hjertberg, även kallad Mr Plyfa, som under en fyrtioårsperiod ledde utvecklingen av fabriken med fokus på plywoodtillverkning.

Text: Richard Edlund

Gåva 2018 av Lloyd Eriksson, Virserum, Lloyd´s Antik & Second hand AB, Vimmerby.

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004