maj 2019:
På fisketur i Kalmar län

Under 1900-talet skedde stora förändringar i Sverige inom många områden, bl.a. inom näringarna fiske och jordbruk där teknisk utveckling och ekonomisk förändring ledde till en övergång från småskaliga enheter till stora produktioner. En av dem som studerade förändringarna inom framför allt fisket var läraren, författaren och fotografen Nils J. Nilsson (1892-1980) som under 1930-1950-talen åkte runt i Sverige på uppdrag av olika museer och dokumenterade livet på landsbygden och vid kusten. 

Nilsson ägnade sig tidigt åt fiske och navigation och gav även ut läroböcker i dessa ämnen. Hans intresse för den äldre fiskekulturen var stort och han såg ett behov av att studera de äldre skicken innan det skulle vara för sent. På uppdrag av Kalmar läns museum dokumenterade han under 1950-talet fiskenäringen och folklivet längs den småländska kusten samt på Öland. 

Dokumentationen är omfattande och består av fotografier, skisser, ritningar och anteckningar. I museets samlingar finns över 1500 fotografier tagna under Nilssons expeditioner och i museets arkiv finns hans anteckningar. Nilssons fotografier utmärks av en stor fotografisk skicklighet. Fotografierna är naturnära och ofta ögonblicksbilder som visar människor i arbete. Idag är de viktiga som tidsdokument. 

Materialet belyser bl.a. kuststräckornas bebyggelse, invånare, arbete och sociala aspekter men består framför allt av detaljerade studier av redskap och metoder inom fiskerinäringen. Studierna visar att fiske var en näring som bedrevs hand i hand med andra näringar, framför allt jakt och jordbruk. Nilsson skriver om både ”fiskarbönder” och ”bondefiskare” som avser bönder som fiskade för husbehov och fiskare som hade jordbruket som stödnäring. 

I samband med Nilssons expeditioner samlades även en del föremål in. Till Kalmar läns museum inkom diverse fiskeredskap som redan då var av ålderdomlig karaktär. Tillsammans med föremålen samlades även de dialektala namnen på redskapen in, vilka blev en utmaning för museets föremålsantikvarier att förstå sig på i samband med den senaste inventeringen år 2013. Vad är en homma och vad är ett läte?

Föremålen visar på stor hantverksskicklighet och arbetsmöda men också på kreativitet, som exempelvis flötet format som en fisk. Lägg också märke till att en del av föremålen är märkta med initialer och bomärken för att markera vem fiskenätet eller ryssjan tillhörde.

Här kan du läsa mer om föremålen och fotografierna.

Här kan du söka i museets samlingar. Sök på ”nils j nilsson” om du vill se fler fiskeredskap och foton från länets kuststräckor.

Text: Hanna Wilhelmsson

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004