november 2018:
Rostockaholme

Strax öster om Emmaboda i Algutsboda socken ligger resterna av den medeltida gården på Rostockaholme. Läget är typiskt för dessa så kallade huvudgårdar, avskilt läge på en holme mellan två sjöar. Detta var en central plats under medeltiden och här låg den lokala makten. Hit levererade de underlydande bönderna skatt i form av skinn, smör, tjära och järn. I väntan på att transporteras vidare för avsalu förvarades varorna i en stor stenkällare. Ovanpå denna stod troligen ett större trätorn, gårdens statusbyggnad. Spåren av de medeltida husgrunderna kan fortfarande ses på platsen. Ett flertal husgrunder av varierande storlek ligger utspridda mitt på holmen och bildar här ett gårdsläge.

På platsen har ett par arkeologiska undersökningar genomförts. Under 1990-talet gjordes flera små undersökningar av själva gårdsmiljön under ledning av Kalmar läns museum i samarbete med Emmaboda historiska förening. År 2014 gjordes återigen en mindre undersökning men då av en husgrund längre åt väster. Dessa undersökningar tecknar bilden av en betydande anläggning med minst fyra stora, uppvärmda byggnader men fler byggnader fanns på platsen. Husgrunden ett hundratal meter väster om själva gårdsmiljön visar att området varit större än vad som först anats. Kanske finns det fler lämningar att upptäcka på denna spännande plats?

Fyndmaterialet från undersökningarna av gårdsmiljön är ganska omfattande. En del av fynden visas här intill. Allt sammantaget pekar på en byggherre med makt och resurser. Den senaste tolkningen är att anläggningarna utgör rester av högfrälsesätesgården till drotsen Nils Turesson (Bielke). Dateringar antyder att bebyggelsen började uppföras någon gång under 1000–1100-talet och övergavs under 1400-talet, troligen efter att en brand eldhärjat platsen.

Föremål:

Sköldbuckla 
Dateringen är något osäker men denna typ förekommer under sen vikingatid/tidig medeltid. Fyndet påträffades i ett av de delundersökta husen på gården, det hus som benämns ”källaren”.

Järnhalster
Halstret av järn kan ses som exempel på den matlagning som skett på platsen. Andra exempel bland fynden är skärvor av keramik till kärl och trefotsgrytor. 

Tärning
Denna utsökta lilla tärning av ben visar att man ägnade sig åt spel även på Rostockaholme under medeltiden. Tärningsspel var ett vanligt sätt att roa sig, tärningar förekommer ganska ofta när man undersöker större platser från både järnålder och medeltid.

Pärla
Pärlan är tillverkad av bärnsten. Att man hittar pärlor vid arkeologiska undersökningar är inte ovanligt. Den gård som legat på Rostockaholme låg där under ett par hundra år innan den övergavs. Ett trasigt halsband kanske är anledningen till fyndet av denna pärla?

Plomb 
Möjligtvis kan fyndet kopplas samman med förseglade varor från handel. Plomber satt ofta på importerat tyg och kläde för att visa varifrån tyget kom och att det var av hög kvalitet. Vilken typ av vara denna plomb eventuellt suttit på är dock oklart.

Bultlås
De första hänglåsen i Skandi­navien låstes med hjälp av spärrfjädrar. De kom i bruk under vikingatiden och typen användes långt in på 1800-talet. Om gården på Rostocka­holme var en plats där skatter drevs in och förvarades fanns det sannerligen användning för ett lås för att hålla objudna gäster borta.

Text: Per Melin, Emmaboda historiska förening och Nicholas Nilsson, Kalmar läns museum.

Lästips

Emmabodabygdens Historiska Förening, mer om Rostockaholme: http://hb.shf.innovator.se/emmabodabygden/rostockaholme/

Om lås: https://www.historicallocks.com/sv/site/historical-locks/hanglas/historia-kring-hanglas/medeltid-1050-1520/

Arkeologiska rapporter

Rostockaholme, Arkeologisk undersökning 1991–2001, Agneta Hällström, Kalmar läns museum 2007.

Rostockaholme – var det en smedja? Arkeologisk undersökning 2014, Nicholas Nilsson, Kalmar läns museum 2018.

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004