Släkten Stålhammars krigiska historia

Den växande stormakten Sverige behövde många dugliga tjänstemän och militärer. För den som visade sig skicklig och hade de rätta kontakterna fanns goda möjligheter att avancera i samhället. Några särskilt framgångsrika släkter blev adlade och släkten Stålhammar är ett småländskt exempel på just detta. På porträttet här i utställningen syns Jon Stålhammar, den första av släkten Stålhammar som bosatte sig på släktgården Salshult i Stenberga socken i Jönköpings län.

Fadern Per Hammar Jonsson från Svenarums socken som var född 1612 deltog med Smålands ryttare (Smålands Kavalleriregemente) i 1600-talets många krig. Han stred i Trettioåriga kriget och Skånska kriget. Per började som trossdräng och slutade som kavalleriöverste och adlades till ’Stålhammar’ 1650 för sina insatser under de många och långa fälttågen. De goda kontakterna uppåt i hierarkin hjälpte också till. Per Stålhammar var med och införde det nya indelningsverket på ryttarregementet under slutet av 1600-talet. Den nya organisationen var en viktig utveckling militärt – man fick ett fast stående antal soldater, ryttare och båtsmän som kunde ges bättre träning.

I Småland mönstrade Kronan folk till både infanteri, rytteri och flottan. Smålands kavalleriregemente samlades vid Ränneslätt invid Eksjö stad och regementet mönstrade folk från hela landskapet. Smålands ryttare kom att bli ett av de mest blodstänkta regementena i den svenska armén under stormaktstiden.

Kalmar Regemente, som främst mönstrade infanterister, fotfolk, från norra Kalmar län och Jönköpings län, hade Staby ängar utanför Högsby som sin samlingsplats. Från södra länet och Öland rekryterades i första hand båtsmän till örlogsflottan.

På porträttet stoltserar överstelöjtnant Jon Stålhammar (1659–1708) vid Smålands kavalleri, en av många i det stora militära maskineriet. Hans livsöde utgör en liten historia som lätt kunde ha försvunnit i den stora historiens många berättelser. Det som har gjort Jon Stålhammar ihågkommen i den svenska historieskrivningen är de många brev han sände hem till hustrun Sofia Drake och familjen på Salshults gård. Breven har bevarats och ger en unik insyn i 1600-talets lågadliga officers- och familjeliv och har bidragit till bättre kunskaper om den karolinska tiden.

Släkten Stålhammar rymmer många spännande livsöden. En brorsdotter till Jon – Ulrika Eleonora Stålhammar – begav sig till huvudstaden och klädde sig till man för att på så vis söka lyckan som soldat ’Vilhelm Edstedt’. Hon tog senare värvning vid artilleriet vid Kalmar regemente och gifte sig med pigan Maria Löhnman. Kalmar läns museums podd Musiemagasinet har ett avsnitt om Ulrika Stålhammar.

Pukorna som visas här i utställningen har ingått i släkten Stålhammars rustkammare på gården Salshult. Samlingen utgörs av flera hundra föremål som tillkommit under 250 års tid. Den speglar både en adelssläkts uppkomst och liv och den militära utvecklingen i landet. Föremålen representerar alla de livsöden, både hemmavid och borta på fälttågen som vi annars helt hade glömt bort.

På 1930-talet övertog Kalmar läns fornminnesförening släkten Stålhammars rustkammare med allt från bronskanon och pukor från 1600-talet, skjutvapen och blankvapen till uniformer från 1700- och 1800-talen.

Tidsålder: 1600-tal

Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum