Snusdosfabrikörernas eget rike

I trakterna kring Kristvallabrunn utanför Nybro fanns det minst 15 verkstäder som tillverkade snusdosor. Flera av fabrikörerna var släkt med varandra och yrket gick ofta i arv från far till söner. I Lorentz Petterssons verkstad tillverkades 60 dosor om dagen på 1890-talet! Ägarna kallade sig dosfabrikörer. Ibland jobbade de ensamma, ibland med någon eller några anställda.

Varje dosmakare hade sina egna verktyg som gjorde olika sorters mönster. Dosorna tillverkades av billigt material som fanns i närheten: björknäver, trä och papp.

Snusdosornas lock och botten bestod av näver eller papp som hade klistrats på tunna träskivor. Locket hade alltid ett präglat mönster. Dosornas insidor var fordrade med näver eftersom det gav perfekt fuktighet åt snuset. De olika delarna limmades med hemkokt lim som tillverkades av djurben eller horn. Dosorna ytbehandlades med schellack och fick ett svärtat utseende genom att de sotades över eld.

Snusdosfabrikörerna runt Kristvallabrunn:

  1. Lorentz Petersson, Kristvallabrunn. Lorentz drev också hälsobrunn. Startade 1893.
  2. Carl Svensson, Blomkulla. Hade lanthandel, med egen tillverkning av snusdosor i källaren. Sonen jobbade också i verkstaden, men emigrerade.
  3. Sven Svensson (son till Carl Svensson), Reparetorp. Sålde snusdosor bland annat till Åhlén och Holms katalog.
  4. Per August Svanberg (son till Carl Svensson), Räggekulla.
  5. Einar Ejeson (son till Sven Svensson), Kolaretorp. Hade även egen såg. Sålde snusdosor bland annat till Åhlén och Holms katalog. Hade 11 anställda på 1930-talet. Borgholms slott var ett av motiven på snusdosornas lock.
  6. Johan Gottfrid Nyrén (Lärde sig hantverket av Sven Svensson), Figgetorp. Hade tio barn. Två söner blev också dostillverkare. En dotter jobbade i verkstaden. Edvin Nyrén (son till Johan Gottfrid). Byggde ny dosfabrik på sin gård i Balebo 1932. Sålde snusdosor till grossist och på 1960-talet till hemslöjden i Kalmar.
  7. Arnold Nyrén (son till Johan Gottfrid). Lärde yrket som ung med återupptog tillverkning som pensionär. Sålde till Klintås hemslöjd i Nybro.
  8. Karl Fredriksson. Hade lanthandel och gjorde snusdosor och tillverkade även gungstolar av hasselkäppar.
  9. Wiktor Augustsson, Ekaryd. Står angiven i kyrkböckerna som dosmakare, liksom sina tre sönder, Hjalmar, Kalle och Petter.
  10. Per Emil Gustafsson, Figgetorp. Karl August Viktor Karlsson som var skriven på samma gård arbetade också med dostillverkning.
  11. Robert Blomkrantz, Övra Rössbo.
  12. Jan Emil Fransson, Östra Sjöboda. Emigrerade 1913.
  13. Johan Jonsson, Stämmeryd (hade lärt sig yrket av Johan Gottfrid Nyrén). Ett av motiven på doslocken var Kalmar slott. Rörelsen försörjde familjen fram till andra världskriget. Alla stansar, formar och redskap från tillverkningen skänktes till Kristvalla hembygdsförening.
  14. Gideon Andersson, Blomkulla. Ett motiv som fanns på hans lock var en åttauddig stjärna.

Tidsålder: 1900-talet

Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum