Museets historie
Kalmar fylkesmuseum har sitt utspring i Kalmar fylkes fornminneforening, som ble stiftet i 1871. Foreningen etablerte seg i Kalmar slott, noe som gjorde slottet til et viktig reisemål for publikum og skoler i området. Samlingene var opprinnelig fokusert på forhistorie og folkekunst, men de utvidet seg snart til også å omfatte høystatus- og håndverkssamlinger.
Allerede i en tidlig fase begynte museet i regi av Riksantikvaren å engasjere seg i regional kulturminnevern, som omfattet bevaring av fornminner, kirker, middelalderbyer og tettsteder. Fra 1927 mottok museet også statlige tilskudd til dette oppdraget. Etter å ha opprettholdt en stabil stab på rundt fem og et årlig besøk på omtrent 30 000 besøkende i nesten 100 år, gjennomgikk virksomheten betydelig ekspansjon på 1960-tallet og fremover.
Milstolpar i Kalmar läns museums historia
Her kan du lese om noen av de store begivenhetene i Kalmar fylkesmuseums historie.
- 2021 firar vi 150 års-jubileum.
- I 2020 innebar koronapandemien en omfattende digital transformasjon slik at museet nå tilbyr både direktesendte og innspilte foredrag samt podcasten Museimagasinet.
- 2019 avslutade Kalmar läns museum verksamheten vid Eketorps borg.
- 2015 startade företagsforskarskolan Grasca.
- I 2012 ble museets nye gjenstandsmagasin innviet i den tidligere Volvo-fabrikken.
- I 2009 ble et utviklingssenter for kulturmiljøpedagogikk etablert i samarbeid med det svenske kommunalförbundet.
- I 2002 overtok fylkesmuseet driften av Eketorps slott på Öland fra Riksantikvaren.
- I 2000 kom Stiftelsen Wimmerströmska gården i Västervik til.
- I 1997 initierte museet "Salvestaden" i vollgraven på slottet (stengt i 2007).
- I 1995 overtok Kalmar kommune driften ved Kalmar slott.
- I 1984 ble Jenny Nyströms og Curt Stoopendahls stiftelse lagt til.
- I 1987 fikk museet nye etterlengtede utstillings- og kontorlokaler i tidligere Ångkvarnen på Kvarnholmen i Kalmar.
- I 1981 ble det tatt en strategisk beslutning om å ta ansvar for de marinarkeologiske undersøkelsene ved kongeskipet Kronan.
- I 1977 ble museet omgjort til en stiftelse med Kalmar fylkes lokalhistoriske forening, Region Kalmar og Kalmar kommune som oppdragsgivere.
Museibyggnadens historia
Välkommen till Kalmar läns museum och den ståtliga byggnaden Ångkvarnen, en gång Skandinaviens största privatägda kvarn. I denna byggnad förvarade man spannmål och malde mjöl ända fram till 1957. Idag bjuder de sex våningarna på en mångfald av upplevelser för alla åldrar, inklusive kontor. Men låt oss börja från början och utforska hur denna ångkvarn omvandlades till Kalmar läns museum.
Kvarteret Kvarnen har varit förknippat med spannmål, mjöl och bröd sedan 1600-talet då det låg ett kronobageri där. Historien om Kalmar Ångkvarn börjar 1847 när grosshandlaren och rådmannen Theodor W Jeansson och flera affärskollegor bildade bolaget Kalmar Ångkvarn i en äldre byggnad i kvarteret.
Bolaget hade som syfte att ”anlägga och drifva en Ångqvarnsinrättning till förmalning af säd”.
Fabriken startade i liten skala och växte sedan till att bli Skandinaviens största privatägda mjölkvarn. Under mer än ett sekel malde man spannmål från Öland och Möreslätten till mjöl i detta kvarter. Som mest arbetade 150 personer här.
Mot slutet av 1860-talet tog Johan Jeansson, brorson till Theodor, över företaget och inledde ombyggnader, effektiviseringar och expansion. När Johan Jeansson avled tog sonen John över och utökade verksamheten ytterligare. År 1898 byggde han Sveriges första riskvarn och importerade ris från Burma. Verksamheten blomstrade under flera decennier. Varumärken som Victoria Valsmjöl. Kalmar Vapen, Kalmar Rågsikt, Granular och Sveakorn gjorde Kalmar Ångkvarns namn känt i hela Norden.
Havregrynen sades förresten vara så lättsmälta att de passade den ömtåligaste mage och så näringsrika att de kunde ersätta både ägg, kött, sill och potatis. Idag ligger bland annat länsstyrelsen i kvarteret.
Ångkvarnen som arbetsplats
Ångkvarnen var en mansdominerad arbetsplats, men provbagerskan var en kvinna. Hon hade ansvaret för att provbaka frestande kanelbullar, småfranska och kaffebröd för att säkerställa att mjölet höll högsta kvalitet.
Arbetsvillkoren var präglade av lojalitet gentemot arbetsgivaren, och avtal var sällsynta. År 1905 utbröt en strejk vid Ångkvarnen i Kalmar, där arbetarna ville organisera sig i en fackförening men stötte på motstånd från vd John Jeansson. Trots strejk och bojkott från fackföreningar runtom i landet fortsatte produktionen med hjälp av strejkbrytare. Denna händelse ledde till att Karl ”Kalle-Masse” Magnusson, som ledde strejken, senare blev socialdemokratisk riksdagsman.
Expansionen fortsätter
Expansionen fortsatte med olika ägare inom den inflytelserika Jeanssondynastin, en familj som dominerade politiken, näringslivet och societetslivet i Kalmar under 150 år. Ångfartygsbolag, brännvinsbolag, margarinfabrik, rederi, järnväg, tegelbruk, marsipantillverkning och skeppsvarv är bara ett axplock av allt som de olika Jeanssonsönerna sysslade med under sina glansdagar.
Byggnaden som museet är inrymt i ritades som spannmålsmagasin av stadsarkitekten J Fred Olson och stod klar 1932.
Ångkvarnen brinner
Sommaren 1935 inträffade en tragedi när en brand förstörde den ursprungliga kvarnen. Lördagen den 6 juli hade målaren Karl Ture Magnusson spillt linolja på golvet och kastat det oljedränkta pappret i ett hörn innan han gick hem för helgen. Några timmar senare brann Ångkvarnen ner, och trots ansträngningar från 150 brandmän lyckades man bara rädda kontorshuset och mjölmagasinet. Karl Ture Magnusson dömdes för vållande till branden och fick betala böter och skadestånd.
Ångkvarnen byggs upp
Efter försäkringsersättningen och uppbyggnaden fortsatte Kalmar Ångkvarn verksamheten fram till 1957. Konkurrens och förändrade kostvanor ledde till att bolaget Kalmar Ångkvarn sålde företaget till Wenner-Gren-koncernen som sedan lade ner verksamheten. 125 anställda förlorade sina jobb och maskinerna monterades ner och flyttades till andra fabriker.
Kalmar läns museum flyttar in
Lantmännen tog över lokalerna under en tid innan Kalmar kommun köpte hela den gamla historiska ångkvarnen. Efter många och långa diskussioner blev det bestämt att Kalmar läns museum skulle flytta in i Ångkvarnen. Vid den tiden hade Kalmar läns museum sina samlingar på Kalmar slott och kansliet var i den tidigare Navigationsskolan vid Södra kyrkogården i Kalmar. Flyttlasset gick 1987 och invigningen förgylldes av kunglig närvaro.
Museichefer vid Kalmar läns museum genom tiderna
- 2010-nuvarande, Örjan Molander
- 1998-2010, Maria Malmlöf
- 1984-1997, Dag Widholm
- 1973-1983, K-G Pettersson
- 1963-1972, Dagmar Selling
- 1924-1962, Manne Hofrén
- 1914-1929, Ernst Hilldorf
- 1884-1919, Fabian Julius Baehrendtz
- 1878-1884, Herman Horn
- 1872-1881, Johan Anders Södermark