Vanliga frågor och svar om textil
Funderar du över något? Det kommer in många frågor till oss textilkonservatorer på Kalmar läns museum. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna tillsammans med svar. Välj inom vilket område frågan berör och klicka dig fram till din fråga.
Hittar du inte vad du söker kan du kontakta oss via konserveringen@kalmarlansmuseum.se.
Halslinet är en krage med huvudduk som prästen bär med alban. Halslinet läggs över huvudet innan stolan och/eller mässhaken tas på och när stolan och/eller mässhaken sitter på plats skjuts halslinet ner som en krage. Halslinet skyddar stolan och mässhaken från slitage, fett och svett från hår och hud samt från produkter som hårspray och smink. Vi ser stor skillnad på skicket på mässhakar och stolor i de kyrkor där halslin används och där man inte gör det.
Det korta svaret är att vi sprättar isär den, tvättar alla delar var för sig, slätar ut dem genom uppnålning och sedan syr ihop allt igen, för hand. Mässhakar består ofta av tre lager tyg – det yttre tyget, ett mellanfoder och ett foder. De olika tygerna reagerar olika på vatten, så om vi inte tar isär dem före rengöring riskerar vi att tygerna aldrig går att få släta och fina igen.
Gamla och ömtåliga tyger tål inte strykjärn, utan de nålas upp och dras ut till sin rätta form och fuktas. På så vis blir de både släta och får rätt storlek igen, om de skulle ha krympt under våtrengöringen.
Det första steget är att kontakta länsstyrelsen och berätta att ni har behov av ny förvaring. Då kan de berätta vilka krav de ställer och de är förvarnade om att ett stort ärende snart kommer att hamna på deras bord.
Nästa steg är att göra en komplett lista över vad ni har. Leta på alla tänkbara ställen efter textilier – arkivet, tornrummet och läktaren till exempel. Mät också alla föremålens längsta och bredaste mått. Tänk på att ni kanske kommer att köpa fler textilier i framtiden och skapa plats för dem. Behöver ni hjälp med inventeringen och uppmätningen så ring till oss på textilkonserveringen. Vi hjälper gärna till!
Vi hjälper också till med att utreda vilka behov textilierna har. Vad kan hänga och vad behöver ligga? En byggnadsantikvarie tillsammans med en arkitekt kan hjälpa till med utformningen och placering av möblerna. Snickare och målare utför det praktiska arbetet.
En utförligare beskrivning av processen, och fler goda råd, finns i Riksantikvarieämbetets informationsblad Vårda väl – Planering av förvaring för kyrkliga textilier. Den finns att hämta gratis på www.raa.se (nytt fönster).
För att det tar lång tid. Om man bortser från broderi och annan dekorering gör vi faktiskt mer när vi konserverar en mässhake än de gjorde när den tillverkades. De klippte till och sydde ihop. Vi sprättar isär, rengör, slätar ut, lagar och syr ihop. Vid konservering av en mässhake kan det bli över tjugo meter handsömnad och för att nåla upp en del (av totalt sex) till en mässhake sätter vi upp till 500 nålar.
Det finns två huvudaspekter på den här frågan. En praktisk och en estetisk.
Bestäm er för om er nya textil ska vara en slit-och-släng-grej eller om ni vill att den ska finnas kvar länge och att den ska kunna lagas och rengöras vid behov. Vill ni att den ska hålla länge rekommenderas hantverksmässig tillverkning i naturmaterial. Ylle, till exempel, är ett tåligt material som inte blir särskilt skrynkligt och som är smutsavstötande, vinfläckar är ofta lätta att tvätta bort. från ylle. Men även andra naturmaterial åldras generellt med värdighet.
När det kommer till mässhakar och stolor ska de vara bekväma att bära – inte var stickiga eller för varma. De bör också ha slitkanter vid halskanten redan från början. Antependier och predikstolskläden, som ska hängas upp, behöver ha en skonsam montering. Borde de äldre antependierna också få skonsammare montering? Viktigt är att alla antependier har samma sorts montering. Ni behöver se till att ert nya föremål får plats. Är skrudskåpet tillräckligt brett? Finns det någon tom låda kvar?
Vad gäller utseendet bör ni fundera över hur er nya textil kommer att passa ihop med kyrkorummet och med kyrkans övriga textilier. Hitta rätt färgnyans. Kanske kan symboler, mönster och färger från väggar, matta eller predikstol tas upp?
En duktig textilformgivare kan se till både den estetiska utformningen och tillverka något hållbart. Be om CV och referenser. Men det är bra om ni har genomtänkta tankar om hur ni vill ha det och vet vad ni vill beställa. Kontakta gärna oss på konserveringen i samband med köpet. Vi kan titta på skisser och materialval och utifrån vår erfarenhet ge tips om vad som fungerar i längden.
Nej. Vi är ett museum och ser inte till föremålens ekonomiska värde, istället ser vi till dess kulturhistoriska värden. Vi ber dig därför vända dig till antikhandlare eller auktionsfirma i stället.
Börja med en torr-rengöring. Ibland gör bara en försiktig dammsugning med litet munstycke med borst stor skillnad! Klädborste eller mjuk pensel, beroende på tygets hållbarhet, kan också användas.
Om du vill tvätta behöver du kontrollera att alla delar tål vatten – att det inte färgar av sig till exempel. Rör det sig om gamla bruksartiklar, som handdukar, är det sällan någon fara. Men dukar, väggbonader mm kan ha delar som färgar av sig i kontakt med vatten. För att kontrollera delarna, klipp av en liten bit tråd av alla olika färger från avigsidan och lägg mellan två lager vitt torkpapper. Häll på lite av tvättvattet du tänker använda och låt ligga minst en timme. Använd gärna flyttade tvättmedel, gärna fintvättmedel. Trådbitarna ska sedan torka liggande mellan pappren. Om ingen färg har läckt ut när det torkat går det förmodligen bra att tvätta.
De flesta tyger tål vatten, men en del blir väldigt sköra när de är våta. Riktigt nedbrutna textilier kan lösa upp sig i vatten. Generellt är det handtvätt som gäller och ofta räcker det med en liten droppe handdiskmedel i vattnet. Använd ett så stort kar som möjligt när du tvättar, till exempel badkaret. Då minskar risken för att det bildas veck.
Lyft det blöta tyget varsamt med båda händerna, hantera tyget varsamt i vattnet. Vissa tyger blir mycket sköra när de är våta. Låt din text ligga så plant som möjligt och torka. Lägg rullar av vadd eller stoppa in uppblåsta platspåsar i plaggen så att det inte bildas skarpa veck när de torkar. Tänk på att kläder förr inte alltid tvättades och då inte heller är gjorda för att kunna tvättas.
Har olyckan varit framme? Om du har spillt någon vätska på en svårtvättad textil gäller det att torka upp det så fort du kan. Använd en torr, vit, handduk och tryck mot fläcken från båda sidor av tyget. Ta sedan en ren handduk eller en tops som du fuktar med ljummet vatten. Fukta upp fläcken lite och torka sedan upp med en torr, ren handduk eller tops igen. Arbeta från fläckens utkanter in mot mitten. Upprepa tills du inte får bort något mer. Eventuellt kan du ta en liten droppe diskmedel i tvättvattnet. Under tiden du bearbetar fläcken kan du be någon fläkta med en hårfön på området intill, det minskar risken för fuktringar.
Det finns många huskurer och mirakelmedel för fläckar. Tyvärr är det få mirakelkurer som fungerar utan att skada textilierna, särskilt om de är gamla och sköra. Men är föremålet redan förstört av en stor fläck kan det ju ändå vara värt att prova.
Hopplösa fläckar kan ibland broderas över, antingen med ett motiv eller diskret med samma färg som bakgrundstyget. Men kanske måste du sluta fred med fläcken och se den som en del av föremålets historia.
Man kan rama in textil eller låta det hänga öppet, beroende på vad det är. Om man ramar in det ska man tänka på att använda syrafria material och finns det broderier bör man lägga en passepartout mellan tyget och glaset, så att motivet inte plattas till. Ett sätt att montera till exempel ett broderi i ram är att sy fast det mot ett annat, bakomliggande, tyg som i sin tur häftas upp på en spännram. När du sedan ramar in, välj gärna glas med UV-filter. Det minskar blekningen.
För att hänga upp lite större textiler är det ofta bäst med en monteringskanal som man sticker en list eller stav genom. Ringar, öglor och hällor ger ojämn belastning och deformerar tyget. Sy fast kanalen för hand längs baksidans överkant och låt kanalen bukta lite. Det minskar risken för att det du hänger upp böjer sig runt listen eller staven.
Viktigt att tänkta på är att ljus bryter ner textil. Tyg blekts fortare än vad man förstår. Häng det du är rädd om på vägg utan direkt solljus, södervägg. Var lite försiktig med belysningen. Häng inte textil ovanför ett element, för där samlas sot och damm. Undvik varma och starka lampor nära din textil.
Det här är en komplicerad fråga som kan ha många svar. Några stödfrågor för att hitta ditt svar kan vara:
- Tycker du om det eller tror du att kommande generationer kommer att tycka om det?
- Berättar ditt föremål något? Om du vet saker om föremålet och dess tidigare ägare, tillverkare eller användare, skriv ner det och lägg tillsammans med föremålet!
- Är föremålet värt pengar? Det kan du få hjälp med hos en antikhandlare eller auktionsfirma.
Om du själv inte har möjlighet att ha kvar saken i fråga kan det hända att ett museum eller hembygdsförening är intresserad. Generellt vill museer och hembygdsföreningar endast ta emot föremål från det omkringliggande området och där det finns tillhörande information, till exempel vem som gjort eller ägt det och hur det använts. Eller kan du skänka till välgörenhet eller sälja din sak.
Textil förstörs av ljus, smuts och fukt. Du bör alltså förvara den mörkt i inomhusmiljö. Vikningar och veck kan bli permanenta eller skada föremålet. Därför är det bra att – om det går – lägga textil på ett sätt så att inte skarpa veck uppstår. Sjalar och dukar kan rullas och plagg bör hängas på mjukt rundade galgar eller ligga i lådor. Om man vill kan man lägga rullar av polyestervadd eller tvättad lakansväv i de oundvikliga vecken för att mjuka upp dem. En smal galge kan byggas ut genom att man virar polyestervadd om den ganska hårt och sedan klär den med tubgas.
Papper som ligger intill textil bör vara syrafritt. Vanlig papp missfärgar. Om man använder en helt vanlig pappkartong så kan man lägga tvättad lakansväv kring det man är rädd om.
Material att undvika bland textil är: plast, gem, tejp, nålar, gummiband, vanlig wellpapp och kartong. Välj i stället snöre eller band och tyg eller tvättad lakansväv.
Ja! Eller nästan i alla fall. Om du lägger din blöta duk rakt och fint på ren diskbänk eller på en vaxduk så kommer den bli alldeles slät och tjusig när den torkat. Om det finns broderier på duken blir det finast att låta rätsidan ligga uppåt. Då blir duken slätare och broderiet träder fram tydligare. Lägg annars rätsidan neråt, för då blir den blank.