Vanliga frågor om arkeologi
Har du en fråga om arkeologi? Du är inte ensam! Vi får ofta in frågor, och här har vi samlat de vanligaste, tillsammans med våra svar. Välj det område din fråga handlar om, eller använd sökfältet för att hitta det du söker.
Hittar du inte svar på din fråga? Kontakta någon av museets arkeologer. Du kan höra av dig via info@kalmarlansmuseum.se eller telefon 0480-45 13 00.
En arkeologisk utgrävning handlar till stor del om att dokumentera, beskriva och tidsmässigt bestämma lämningar och spår av mänsklig aktivitet som ägt rum före 1850. Det kan handla om spår av bebyggelse, odling, handel och gravar.
När påträffade lämningar dokumenterats och undersökts och eventuella fynd insamlats, gör arkeologerna en tolkning av hur det man hittat hänger samma för att förstå hur en plats använts under en tid. Oftast gräver man sig ner genom de översta jordlagren med maskin, eller för hand, till det lager som bevarats utan påverkan av modern aktivitet.
När synliga lämningar påträffas dokumenteras de varefter arkeologen fortsätter arbeta sig ner genom de olika jordskikten, som vart och ett kan innehålla spår och lämningar efter olika tiders aktiviteter. De fynd som påträffas i de olika lagren läggs i speciella fyndpåsar som noga förses med uppgifter om var de hittats. Tillsammans utgör dokumentationen av platsen, lämningarna och fynden det material som sedan ligger till grund för arkeologernas tolkningar av en plats.
Det är alltid Länsstyrelsen som fattar beslut om arkeologiska undersökningar och när de ska ske. Varje län har sin egen länsstyrelse. I de län där vi huvudsakligen arbetar är det Kalmar respektive Kronobergs länsstyrelser som fattar beslut. Det är också länsstyrelsen som fattar beslut om vem eller vilken organisation som får uppdraget att genomföra en arkeologisk undersökning.
Kostnaden för den arkeologiska undersökningen varierar med arbetsföretagets storlek och typ. Det är alltid länsstyrelsen som fattar beslut om kostnaden för den arkeologiska undersökningen även om utföraren av uppdraget lämnar in ett kostnadsförslag. Beställaren av arbetet, det vill säga den som ska utföra arbetsföretaget, ansvarar också för att betala kostnaden. Om man däremot påträffar en tidigare okänd fornlämning, fattar länsstyrelsen beslut om vem som ska betala. Då kan det bli så att staten istället får stå för kostnaden.
Arkeologiska undersökningar är uppdrag som länsstyrelsen fattat beslut om. De ska utföras av behörig och utbildad personal. Ibland håller vi emellertid öppna visningar med prova-på grävningar för allmänheten och skolor. Håll gärna utkik efter annonser om sådana tillfällen i museets eventkalender och i våra sociala medier.
Det är nog en av de vanligaste frågorna vi får som arkeologer. Svaret är varken flintbitar eller guld. Inte heller gravar eller gamla skepp. Våra undersökningar utgår från ett antal bestämda frågor som vi formulerar innan grävningen startar. Varje arkeologisk undersökning har en plan där det framgår hur vi ska gräva och vilka frågor som vi hoppas kunna besvara med hjälp av grävningen.
Fynden som påträffas vid en arkeologisk utgrävning tas oftast in till museet där de sorteras, rengörs, fotograferas och registreras i museets fynddatabas. För att inte föremålen skall förstöras efter de tagits upp ur jorden måste vissa av föremålen, särskilt de av metall, skickas på konservering. När föremålen konserverats och rapporten är publicerad, placeras föremålen i museets magasin. Ibland ställs föremålen ut på museet i våra utställningar.
Kalmar läns museum har idag 3-400 000 föremål fördelade på 44 000 inventarienummer i sina samlingar. Har du frågor om våra samlingar? Kontakta gärna någon av våra medarbetare på Samlingsenheten.
Riksantikvarieämbetet beskriver fornlämningar som spår efter mänsklig verksamhet. En fornlämning kan med andra ord vara exempelvis boplatser, gravar, kulturlager i städer eller på landsbygden, torp, rester efter kvarnar, kolmilor och tjärdalar, lämningar i skogsmark såsom röjningsrösen, fossil åkermark, fartygslämningar, resta stenar, hällristningar mm. I kulturmiljölagen anges vad som är en fornlämning och vilka regler som gäller för skydd och bevarande av dessa.
Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen om de tillkommit genom ”äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna”. Om lämningen antas tillkommit, eller i fråga om fartygslämningar förlist, år 1850 eller senare räknas denna inte som fornlämning.
Nej. Alla fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen och kräver därmed länsstyrelsens tillstånd att rubba, täcka över, gräva ut eller ta bort.
Nej. Det är förbjudet enligt svensk lag att använda metalldetektor utan länsstyrelsens tillstånd. För hobbyverksamhet lämnas tillstånd endast för begränsade områden som angivits på karta och aldrig i anslutning till fornlämningar. Kontakta länsstyrelsen i ditt län för mer information.
Om du har hittat något som du tror är ett fornfynd eller en fornlämning ska du anmäla detta till länsstyrelsen i det län det har hittats. Om du träffar på en okänd fornlämning i samband med grävarbeten måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen.
Den som hittar en fornlämning får inga pengar – men du bidrar till att öka vår gemensamma kunskap om äldre tider. För fornfynd kan man ibland få hittelön, eller så kallad inlösen i vissa speciella fall. Riksantikvarieämbetet beslutar om sådana fall utifrån om fyndet är helt eller delvis gjort av ädelmetall, koppar, brons eller annan legering med koppar, eller om fyndet kan ha ingått i ett så kallat depå- eller offerfynd. Det betyder ett fynd som medvetet lagts ner tillsammans.
Riksantikvarieämbetets databas Fornsök ger grundläggande information om alla registrerade fornlämningar i Sverige. Där kan du söka fornlämningar via en digital karta eller på just din ort.