Museets historia

Kalmar läns museum har sitt ursprung i Kalmar läns fornminnesförening, som grundades år 1871. Föreningen etablerade sig i Kalmar slott, vilket gjorde slottet till en betydande besöksmål för allmänheten och skolor i området. Samlingarna var inledningsvis inriktade på förhistoria och folkkonst, men de utökades snart för att inkludera även högreståndssamlingar och hantverkssamlingar.

Redan i en tidig fas började museet, under ledning av Riksantikvarieämbetet, engagera sig i regional kulturminnesvård, vilket innefattade bevarandet av fornminnen, kyrkor, medeltida städer och folkbosättningar. Från och med 1927 erhöll museet även statliga bidrag för detta uppdrag. Efter att ha haft en stabil personalstyrka på cirka fem personer och en årlig besökssiffra på ungefär 30 000 besökare under nästan 100 år, genomgick verksamheten en betydande expansion under 1960-talet och framåt.

Milstolpar i Kalmar läns museums historia

Här kan du läsa om några om de större händelserna i Kalmar läns museums historia.

• 2021 firar vi 150 års-jubileum.
• 2020 innebar coronapandemin en omfattande digital omställning så att museet numera erbjuder både direktsända och inspelade föreläsningar samt podcasten Museimagasinet.
• 2019 avslutade Kalmar läns museum verksamheten vid Eketorps borg.
• 2015 startade företagsforskarskolan Grasca.
• 2012 invigdes museets nya föremålsmagasin i före detta Volvofabriken.
• 2009 bildades ett Utvecklingscentrum för kulturmiljöpedagogik i samverkan med Sveriges hembygdsförbund.
• 2002 övertog länsmuseet driften av Eketorps borg på Öland av Riksantikvarieämbetet.
• 2000 tillkom Stiftelsen Wimmerströmska gården i Västervik.
• 1997 initierade museet ”Salvestaden” i slottets vallgrav (lades ner 2007).
• 1995 övertog Kalmar kommun verksamheten på Kalmar slott.
• 1984 tillkom Jenny Nyströms och Curt Stoopendahls stiftelse.
• 1987 fick museet nya efterlängtade utställnings- och kanslilokaler i före detta Ångkvarnen på Kvarnholmen i Kalmar.
• 1981 togs ett strategiskt beslut att ta ansvar för de marinarkeologiska undersökningarna vid regalskeppet Kronan.
• 1977 ombildades museet till en stiftelse med Kalmar läns hembygdsförbund, Region Kalmar och Kalmar kommun som huvudmän.

Museibyggnadens historia

Välkommen till Kalmar läns museum och den ståtliga byggnaden Ångkvarnen, en gång Skandinaviens största privatägda kvarn. I denna byggnad förvarade man spannmål och malde mjöl ända fram till 1957. Idag bjuder de sex våningarna på en mångfald av upplevelser för alla åldrar, inklusive kontor. Men låt oss börja från början och utforska hur denna ångkvarn omvandlades till Kalmar läns museum.

Kvarteret Kvarnen har varit förknippat med spannmål, mjöl och bröd sedan 1600-talet då det låg ett kronobageri där. Historien om Kalmar Ångkvarn börjar 1847 när grosshandlaren och rådmannen Theodor W Jeansson och flera affärskollegor bildade bolaget Kalmar Ångkvarn i en äldre byggnad i kvarteret.

Bolaget hade som syfte att ”anlägga och drifva en Ångqvarnsinrättning till förmalning af säd”.

Fabriken startade i liten skala och växte sedan till att bli Skandinaviens största privatägda mjölkvarn. Under mer än ett sekel malde man spannmål från Öland och Möreslätten till mjöl i detta kvarter. Som mest arbetade 150 personer här.

Mot slutet av 1860-talet tog Johan Jeansson, brorson till Theodor, över företaget och inledde ombyggnader, effektiviseringar och expansion. När Johan Jeansson avled tog sonen John över och utökade verksamheten ytterligare. År 1898 byggde han Sveriges första riskvarn och importerade ris från Burma. Verksamheten blomstrade under flera decennier. Varumärken som Victoria Valsmjöl. Kalmar Vapen, Kalmar Rågsikt, Granular och Sveakorn gjorde Kalmar Ångkvarns namn känt i hela Norden.

Havregrynen sades förresten vara så lättsmälta att de passade den ömtåligaste mage och så näringsrika att de kunde ersätta både ägg, kött, sill och potatis. Idag ligger bland annat länsstyrelsen i kvarteret.

Ångkvarnen som arbetsplats

Ångkvarnen var en mansdominerad arbetsplats, men provbagerskan var en kvinna. Hon hade ansvaret för att provbaka frestande kanelbullar, småfranska och kaffebröd för att säkerställa att mjölet höll högsta kvalitet. 

Arbetsvillkoren var präglade av lojalitet gentemot arbetsgivaren, och avtal var sällsynta. År 1905 utbröt en strejk vid Ångkvarnen i Kalmar, där arbetarna ville organisera sig i en fackförening men stötte på motstånd från vd John Jeansson. Trots strejk och bojkott från fackföreningar runtom i landet fortsatte produktionen med hjälp av strejkbrytare. Denna händelse ledde till att Karl ”Kalle-Masse” Magnusson, som ledde strejken, senare blev socialdemokratisk riksdagsman.

Expansionen fortsätter

Expansionen fortsatte med olika ägare inom den inflytelserika Jeanssondynastin, en familj som dominerade politiken, näringslivet och societetslivet i Kalmar under 150 år. Ångfartygsbolag, brännvinsbolag, margarinfabrik, rederi, järnväg, tegelbruk, marsipantillverkning och skeppsvarv är bara ett axplock av allt som de olika Jeanssonsönerna sysslade med under sina glansdagar.

Byggnaden som museet är inrymt i ritades som spannmålsmagasin av stadsarkitekten J Fred Olson och stod klar 1932.

Ångkvarnen brinner

Sommaren 1935 inträffade en tragedi när en brand förstörde den ursprungliga kvarnen. Lördagen den 6 juli hade målaren Karl Ture Magnusson spillt linolja på golvet och kastat det oljedränkta pappret i ett hörn innan han gick hem för helgen. Några timmar senare brann Ångkvarnen ner, och trots ansträngningar från 150 brandmän lyckades man bara rädda kontorshuset och mjölmagasinet. Karl Ture Magnusson dömdes för vållande till branden och fick betala böter och skadestånd.

Ångkvarnen byggs upp

Efter försäkringsersättningen och uppbyggnaden fortsatte Kalmar Ångkvarn verksamheten fram till 1957. Konkurrens och förändrade kostvanor ledde till att bolaget Kalmar Ångkvarn sålde företaget till Wenner-Gren-koncernen som sedan lade ner verksamheten. 125 anställda förlorade sina jobb och maskinerna monterades ner och flyttades till andra fabriker.

Kalmar läns museum flyttar in

Lantmännen tog över lokalerna under en tid innan Kalmar kommun köpte hela den gamla historiska ångkvarnen. Efter många och långa diskussioner blev det bestämt att Kalmar läns museum skulle flytta in i Ångkvarnen. Vid den tiden hade Kalmar läns museum sina samlingar på Kalmar slott och kansliet var i den tidigare Navigationsskolan vid Södra kyrkogården i Kalmar. Flyttlasset gick 1987 och invigningen förgylldes av kunglig närvaro.

Museichefer vid Kalmar läns museum genom tiderna

• 2010-nuvarande, Örjan Molander
• 1998-2010, Maria Malmlöf
• 1984-1997, Dag Widholm
• 1973-1983, K-G Pettersson 
• 1963-1972, Dagmar Selling
• 1924-1962, Manne Hofrén 
• 1914-1929, Ernst Hilldorf
• 1884-1919, Fabian Julius Baehrendtz
• 1878-1884, Herman Horn 
• 1872-1881, Johan Anders Södermark