Museets historia

Historien om Kalmar läns museum sträcker sig ända tillbaka till 1871. Då grundades Kalmar läns fornminnesförening med syftet att samla, bevara och visa upp länets historia – och på så sätt göra det förflutna tillgängligt för framtiden.

I slutet av 1800-talet skedde stora förändringar i det svenska samhället. Det var en befolkningsexplosion, samtidigt som det var missväxtår och nödår 1867–1870. De flesta människorna bodde på landsbygden. Den kunde inte längre försörja en allt växande skara och många sökte sig till städerna samtidigt som cirka 1 miljon människor emigrerade till USA.

I detta skede fanns det ideellt engagerade personer som befarade att den svenska folkliga materiella och immateriella kulturen skulle gå förlorad om ingenting gjordes, varför de beslutade sig för att grunda fornminnesföreningar.

Fornminnesföreningen i Kalmar län

Fornminnesföreningen i Kalmar län grundades 1870. Syftet med verksamheten var att söka skapa en perspektivbild av människors arbets- och levnadsförhållanden i Kalmar län genom århundraden och årtusenden.

I fornminnesförenings första stadgar från 1871 står i § 1 att:

”Föreningens ändamål är att inom länet efterforska, undersöka och bekantgöra samt för så vidt ske kan, samla sådana fornlemningar som äro av betydelse i etnologiskt, kulturhistoriskt eller konsthistoriskt hänseende. Föreningen afser således samverkan med svenska allmänna fornminnesföreningen.”

Kalmar läns museum tar form

Kalmar museum grundades året därpå och genom kungligt brev 1873 uppläts två slottsrum, Gröna salen och Runda kammaren på Kalmar slott till museet.

Föreningen var mycket aktiv. Den annonserade i tidningar med begäran om gåvor och depositioner för grundandet av ett museum. De som skänkte föremål fick också sina namn utsatta i tidningen. Föreningen fick även anslag från Kalmar läns båda landsting för att sockenvis kunna påbörja en systematisk undersökning och uppteckning av de fasta fornlämningarna inom landstingets område. Bland många undersökningar märks fyrmästare Sidén som reste runt i länet 1873 och 1876 och beskrev och tecknade fornlämningar i en stor portfölj som ännu finns i museets ägo.

Kalmar slott var museets hemvist och centralpunkt i över hundra år. Sedan 1980-talet har museet utställningar och kontor i Ångkvarnen på Skeppsbrogatan och det senaste lokaltillskottet kom 2012 med ändamålsenliga moderna museimagasin i före detta Volvofabriken i norra delen av staden.

Redan på 1920-talet övergick länsmuseet från att vara en i huvudsak samlande, till att även vara en aktivt forskande institution. Idag bedriver Stiftelsen Kalmar läns museum en av landets mest omfattande kulturhistoriska verksamheter med omkring 80 anställda.

Milstolpar i Kalmar läns museums historia

Här är några av de större händelserna genom åren:

• 2021 firar vi 150 års-jubileum.
• 2020 innebar coronapandemin en omfattande digital omställning så att museet numera erbjuder både direktsända och inspelade föreläsningar samt podcasten Museimagasinet.
• 2019 avslutade Kalmar läns museum verksamheten vid Eketorps borg.
• 2015 startade företagsforskarskolan Grasca.
• 2012 invigdes museets nya föremålsmagasin i före detta Volvofabriken.
• 2009 bildades ett Utvecklingscentrum för kulturmiljöpedagogik i samverkan med Sveriges hembygdsförbund.
• 2002 övertog länsmuseet driften av Eketorps borg på Öland av Riksantikvarieämbetet.
• 2000 tillkom Stiftelsen Wimmerströmska gården i Västervik.
• 1997 initierade museet ”Salvestaden” i slottets vallgrav (lades ner 2007).
• 1995 övertog Kalmar kommun verksamheten på Kalmar slott.
• 1984 tillkom Jenny Nyströms och Curt Stoopendahls stiftelse.
• 1987 fick museet nya efterlängtade utställnings- och kanslilokaler i före detta Ångkvarnen på Kvarnholmen i Kalmar.
• 1981 togs ett strategiskt beslut att ta ansvar för de marinarkeologiska undersökningarna vid regalskeppet Kronan.
• 1977 ombildades museet till en stiftelse med Kalmar läns hembygdsförbund, Region Kalmar och Kalmar kommun som huvudmän.

Museichefer genom tiderna

• 2010-nuvarande, Örjan Molander
• 1998-2010, Maria Malmlöf
• 1984-1997, Dag Widholm
• 1973-1983, K-G Pettersson 
• 1963-1972, Dagmar Selling
• 1924-1962, Manne Hofrén 
• 1914-1929, Ernst Hilldorf
• 1884-1919, Fabian Julius Baehrendtz
• 1878-1884, Herman Horn 
• 1872-1881, Johan Anders Södermark