Ansiktsrekonstruktion väcker besättningsman på Kronan till liv

När regalskeppet Kronan sjönk utanför Öland 1676 försvann över 800 liv i djupet, vilket gör denna händelse till den största fartygskatastrofen i svensk historia. År 1999 gjorde marinarkeologerna en betydelsefull upptäckt när de hittade kvarlevorna av en besättningsman vid vrakplatsen.

Den 25 oktober 2024 öppnar Kalmar läns museum en ny del av utställningen om Kronan, där besökare får en unik möjlighet att stå ansikte mot ansikte med denna besättningsman. Genom forskning inom osteologi, neurologi och arkeogenetik, i kombination med historiska källor, kan vi nu se hans ansikte och föreställa oss hans liv innan den tragiska katastrofen inträffade för 348 år sedan.

Nya insikter från DNA-analyser

Nyligen genomförda DNA-analyser och avancerade forskningsmetoder, inklusive undersökningar av skelettresterna och provtagningar från den bevarade hjärnan i kraniet, har gett forskarna avgörande ledtrådar om hur besättningsmannen såg ut, var han kommer ifrån, men också hur hans kvarlevor bevarats på havets botten.

–  Vi har kommit fram till att individen med stor sannolikhet hade ljust hår och blå ögon. Det säger Anders Götherström, professor i arkeogenetik, som lett arbetet med DNA-analyserna.

–  Med dagens teknik går det att få fram mycket information genom DNA-analyser, såsom individens geografiska ursprung, tillägger Anders Götherström.

Lars Einarsson, projektledare för Kronan på Kalmar läns museum, har över 40 års erfarenhet inom marinarkeologi och har ägnat sitt yrkesliv åt att utforska skeppets historia och öde. Han var med när kvarlevorna upptäcktes på havets botten. 

–  Baserat på var vi hittade honom på vrakplatsen tror vi inte att han har anknytning till besättningens absoluta elit, men han påträffades på en plats i skeppet där exklusiv utrustning förvarades.

Stockholms universitet och Uppsala universitet har varit centrala aktörer i forskningsarbetet. Lars Einarsson, uttrycker stor tacksamhet för deras ovärderliga bidrag till arbetet som har lett fram till ansiktsrekonstruktionen.

–  Vi är väldigt tacksamma för deras stöd. Analyserna och den omfattande forskningen är resurskrävande och hade inte varit möjliga utan deras insatser. Den expertis och de resurser de har bidragit med har varit avgörande för att återskapa denna historiska person. Docent Anna Kjellström, Stockholms universitet har ingående studerat skelettresterna och professor Jonas Bergquist, Uppsala universitet, har lett de neurologiska analyserna av besättningsmannens hjärna.

Ansiktsrekonstruktion ger liv åt historien

Som kronan på verket har arkeologen och skulptören Oscar Nilsson på basis av forskarnas resultat återskapat mannens ansikte.

–  Hur noggrant man än bygger upp ett ansikte enligt gängse metoder, behövs det i slutändan ett tillskott av något annat, mer svårdefinierat, för att ansiktet ska kännas levande och mänskligt. En känsla av att individen bär på tankar och känslor, tillägger Oscar Nilsson.

Det tvärvetenskapliga samarbetet mellan marinarkeologi, arkeogenetik, osteologi och konstnärlig tolkning visar hur olika discipliner tillsammans kan berika vår förståelse av det förflutna. 

Lars Einarsson förklarar:

– Att arbeta tvärvetenskapligt ger oss en helhetsbild. Analyserna ger konkreta fakta om individens ursprung och hälsa, medan utställningens tusentals fynd och deras berättelser ger en djupare förståelse om sambandet mellan människa och material. Tillsammans skapar dessa delar en sammanhängande och gripande berättelse om besättningsmannen och historien i ett bredare perspektiv.

Ansiktsrekonstruktionen bidrar med mer än bara ett visuellt porträtt av en besättningsman. Den väcker känslor och frågor som sträcker sig bortom forskningsdata och bjuder in till en djupare reflektion över de människor som en gång levde och verkade på skeppet samt kopplingen mellan teknik, historia och människa.

– Det är fantastiskt att se hur forskningen utvecklar helhetsbilden av Kronan, människorna och den tid de levde i, och hur vi nu kan ge ansikte och bakgrund åt en av dem som förlorade sitt liv i denna katastrof, säger Lars Einarsson. Nu knyter vi samman dåtid och nutid på ett sätt som både är vetenskapligt och känslomässigt engagerande. Det förvandlar till synes anonyma skelettdelar till en person med en historia som vi kan berätta, avslutar Lars Einarsson.

Den nya delen i utställningen öppnar den 25 oktober 2024.

Pressvisning

Vi välkomnar press och media till en förhandsvisning av utställningen måndagen den 21 oktober klockan 10.00 på Kalmar läns museum. På förhandsvisningen medverkar Lars Einarsson, projektledare för Kronan, Kalmar läns museum och Oscar Nilsson, arkeolog och skulptör.

Utställningen invigs för allmänheten fredagen den 25 oktober 2024 klockan 11:00 dit press och media också är välkomna. På invigningen medverkar Lars Einarsson, projektledare för Kronan, Kalmar läns museum samt Anders Göterström, professor i arkeogenetik, Stockholms universitet.

Pressbilder

Här finns Kalmar läns museums pressbilder, där du bland annat hittar en bild på kraniet på regalskeppet Kronans vrakplats.